Fredrik Andersson (som 18554 blef, enligt bekän-
nelse, vid Uddevalla rådhusrätt för slagsmål å dömd
tvenne års redan aftjent straffarbete) och Alfred
Carlsson förklaras efter förhörets slut skyldige att
genast träda i häkte, och förpassades derpå till
länscellfängelset i Kalmar, för undergående afran-
sakning
WMissförståndet äå Vanadis förekom den 18
d:s ånyo till behandling i Carlskrona inför krigs-
rätt. Ufverskepparen Bogren inlemnade en skrift,
deri han förklarar att han ej kunnat kalla de
begge af honom vid förra rättegångstillfållet åbe-
ropade vitnen, af hvilka det ena för närvarande
är kommenderad å fregåtten Norrköpings expe-
dition, det andra (en båtsman) vistas å roten, på
för Bogren obekant ställe. Bogren fodrade att
rätten skulle låta inkalla dessa vitnen, hvilket ej
kunge bifallas. Kommendörkaptenen Natt ooh Daz
var kallad och förklarade sig ej hafva något att
anmärka vid förra protokollet, kunde dock ej rik-
tigt minnas de ordalag, hvilka Bogren vid förhö et
ombord sagt, att premierlöjtn. Christiersou begagnat,
men tillade upplysningsvis, att skälet hvarföre han
nekat Bogren permission varit, dels att denne stun-
dom uteblifvit öfver tiden, dels att premierlöjtn.
Christierson, på samma gång han framställt Bo-
grens begäran om permission, anmält att Bogren
tillåtit sig åtskilligt otillbörligt i tjensten, hvilket
dock nu ej närmare specificerades. — Löjnant Wer-
ner var ej kallad, men befann sig händelsevis,
tillstädes i rummet; premierlöjtn. Christierson hem-
ställde att få höra honom upplysningsvis, hvilket
icke bifölls, men vid af rätten framställd förfrågan,
begärde ingendera af parterna att få höra löjtnant
Werner som vitne, hvadan ban ej kom att i må-
let höras. Bogren medhade 2:ne vitnen, öfver-
konstapeln Lindgren och 1:sta klass matrosen Rosen-
dahl, af hvilka dock den förstnämnde ej visste nå-
gonting beträffande sjelfva saken i fråga, utan blot.
åhört en begäran af Bogren att premierlöjtn. Chri-
stierson måtte återtaga rapporten, hvilket denne
hänskjutit till chefen, något som naturligtvis icke
hörde hit. Rosendahl berättade, att då han d. 28
april gjorde tjenst ä däck som vakthafvande un-
derofficer å Vanadis, kom Bogren upp till honom
och sade sig ha fått permission, samt gick deref-
ter bort till löjtnanten Werner, der han uppehöll sig
mycket kort, hvarefter löjtnanten Werner befallde
vittnet blåsa öfver, för att låta Bogren komma i
land med hjelp af fallrepstrappan. Vitnet berät-
tade vidare, att Bogren straxt efter kl. 9 kommit
ombord, samt att Bogren då frågat vitnet, som
äfven nu var på däck, hvem som var vakthafvande
officer, och då han fått veta, att det var premier-
löjtnant Christierson, hvilken stod på kajen, gått
tillbaka ned på kajen för att tacka för permissionen
och anmäla sin återkomst. — Bogren erbjöd sig
med ed bekräfta, att han ej hört det omtvistade
ordet ioke.
Sedan rätten enskildt öfverlagt afkunnades det
utslag, att enär öfverskepparen Bogren, som förut
varit straffad för förseelser, ej kunnat vederlägga
de mot honom gjorda ansvarspåståenden, anser
krigsrätten honom förvunnen till att utan permission
ha lemnat fregatten, deraf ej någon egentlig skada
förorsakats, och dömer krigsrätten honom till 2
månaders arrest i läst rum å högvakt. Emot denna
dom anmälde Bogren missnöje, samt erhöll be-
svärshänvisning.
—————— —O—.— — — ! AVN