— Jaså; i fall denna uppgift är sann, har ni intet att frukta, svarade Billins; men så länge ni äro derute, kunna vi icke förvissa oss om att ni äro personer, på hvilkas ord man kan lita. Alltså, i land med er! Jag skämtar icke, och mitt finger hvilar på hanen. Hans följeslagare hade emellertid omringat båtarne; de okände kunde icke fly, så vida de ej ville rädda sig genom simning, hvarför de dock icke tycktes hafva synnerlig lust. De måste således beqväma sig till att lyda, ty som de ej ens voro försedda med skjutvapen, var det icke värdt att tänka på något motstånd. Synbarligen förtörnade och svärjande mellan tänderna, lemnade de båtarne och sade då: — Nåå, min herre, låt oss nu höra hvarföre vi på sådant sätt öfverfaller fredliga menniskor? — Det skola ni straxt få veta, mina vänner, svarade Billins, som tog ett par steg tillbaka, för att gifva plats åt främlingarne, utan att likväl taga sin hand från hanen. Till en början vill jag säga er att ni äro mina fångar. Gör icke motstånd; ty då ämna vi ej behandla er med någon skonsamhet. — Era fångar? Hvarför det? — Steven och Brawny, ni ha väl repen med er, återtog Billins, utan att bevärdiga dem med ett svar. Bind deras händerl!.. Vid minsta till stymmelse till motstånd få ni en kula genom hufvudet, hvadan det är klokast att ni förhåller er stilla: . — Ah! herr Billins! ropade negern, som n kände igen den unge mannen. Det var en stor lycka att ni kom. Ilvilliga personer ville taga båtarne ifrån stackars Nero.