Om inplantering af lax i insjöar, I Wermlands Tidning läses följande insända uppsats: Kan hafslax utvecklas till fullvuxen fisk, uteslutande i sött vatten, utan att få tillfälle att utvandra till hafvet? är en fråga, som den norske fiskeriföreståndaren Hitting behandlat i sina tjensteberättelser, och i hvilka ådagalägges, att hafslax kan inplanteras i insjöar. Bland de många vunna resultaten anföres här följande: I tvenne sjöar, Siljevandene i Laurdal, släpptes år 1856 ett par tusen yngel af hafslax och hafsöring, som togos från kläckningsapparater. Sednare insläpptes der ytterligare några hundra yngel. Nu äro dessa vatten mycket fiskrika, emedan såväl hafslaxen, som hafsöringen har derstädes fortplantat sig. Oaktadt man de sista åren har sett en mängd större och mindre fiskar springa i vattnet, har man dock skonat dem till sista sommaren (1863), men då begåfvo sig flera personer med metspö dit, och oaktadt de icke hade någon båt, gjorde de lycklig fångst. Många fingo flera laxar, vägande från 6 till 9 skålpund, och hafsöringar fångades der, vägande från 3 till 4!2 skålp. Laxöringarne skiljde sig i intet afseende från den vanliga sötvattensöringen, men laxarne voro icke fullt så feta som de, hvilka uppgå från hafvet. Emellertid var skillnaden icke större, än att de hade blifvit begärligt inköpta på hvilken ort som helst. — I ofvannämnde vatten eller s. k. kärn funnos förut endast elristor eller spragg (Syprinus phoxinus). Ett annat inplantningsförsök företogs för några år sedan å Sorknäs gård i Störens socken, hvars egare, biträdd af sin broder, släppte ungar i flyttningsdrägt af hafslaxen och hafsöringen i tvenne vatten, belägna på gårdens utmark. Också i dessa vatten, som förut voro fisktomma, finnes nu en mängd fisk. Der fångas nu för tiden (1863) laxar vägande från 4 till 12 skålp. och laxöringar af den vanliga storleken. Dessutom må nämnas, att äfven i Holtsfjorden i Ringerike, hafva blifvit inplanterade flera tusen laxungar, dels förda dit från Lierelfven, dels frän den vid Rörvik uppförda kläckningsanstalten. Flera trovärdiga personer påstå sig i denna insjö hafva fångat laxar, v.gande ända till 17 skålp De försäkra, att denna lax kan täfla i fetma med den, som uppgår från hafvet. — Efter dessa fakta må det väl anses vara bevisadt, att de här omnämnde fiskarter icke allenast blifva fullvuxna, ehuru tillväxten går saktare än i hafvet, u an äfven blifva fortplantningsskickliga utan att förut hafva lefvat någon tid i salt vatten. Tager man i betraktande, att laxarterna äro lika mycket sötvattenstiskar som hafsfiskar, enär de uppehålla sig lika lång tid i elfvarne som i hafvet; att de stå så nära sötvattensöringen och rödingen, hvilka uteslutande lefva i sötvatten, att man genom konstbefruktning kan erhålla bastarder mellan begge dessa arter; och besinnar man vidare, att det i andra länder lyckats att inplantera fiskarter, som för dervarande naturförhållanden äro långt mera främmande, så synas de resultater, hvartill man härstädes kommit, icke så orimliga. Så mycket bättre bör det lyckas att inplantera lax från Wenern till sjöar och andra vattendrag, medelst yngel från kläckningsanstalter.