uppsteg på firmamentet och med sin magiska be-
lysning gaf en remantisk prägel åt landskapet.
Helt visst voro Dryader oc ajader i st r bal-
lett, fast jag icke kunde se dem. Då vi återvände
och kommo mot blå porten till, var folklifvet ännu
lifligare och vi stannade en stund för att betrakta
detsamma. Från åtskilliga positiver jemte en el-
ler par natursångare hördes musiken af Sköna
Helena hvilken gjort så stor lycka inom Thalias
tempel. — Jag har äfven sett Sköna Helena. —
Hvad de sedesamma tanterna der hemma skulle
runka på sina respektiva hufvuden, om de fingo
se Helena i vissa scener; men säga hvad man vill,
jag endast upprepar hvad bon sjelf sjunger: ty
då man kan hälla sig uppe i ton, så är man pre-
cis ingen vanlig person.
Skridskokungen har jag också sett. Något utom-
ordentligare i den vägen lär ej funnits, finns ej,
och kommer kanske aldrig att innas. Rienzi såg
jag en afton på operan; som jag inte förstår att
recensera, vill jag endast berätta dig att den var
storartad, i
En herrlig dag har jag tillbragt på det roman-
tiska Haga; under hemfärden besökte vi det täcka
Solna och det krigiska Carlberg. Ulriksdal är i
mitt tycke mindre vackert än Haga.
För att icke blifva allt för längtrådig vill jag
nu inskränka mina beskrifningar med att -ist näm-
na Mosebacke, men att beskrifva utsigten deri-
från, dertill fordras en mästares pensel och ej en
liten småländskas penna. Nog af! Vill du 83 nå-
got riktigt storartadt, res då hit, och gå upp på
Mosebacke, se och njut!
Och expositionen frågar du? Hvarje sannt pa
triotisk qvinna måste känna sig stolt, då hon be-
sökt industripalatset, och lycklig öfver att Sveas
söner kunna framvisa många produkter af flit och
konst! De verkliga konstsaker, som finnas på ex-
positionen, beundrar jag visst; men förstår ej att
bedöma dem. Bland de artiklar gom mest slogo
an på mig, var ett arbete af gummidragant, före-
ställande det inre af en bondstuga i Westergöt-
land; man måste dock som jag hafva sett en så-
dan i verkligheten, för att rätt kunna bedöma imi-
tationen. Bland de bekantskaper jag gjort i huf-
vudstaden, vill jag endast nämna den värderade
tolkskalden Pehr Thomasson, som genom sitt enkla
och okonstlade väsende gör sig gjelf lika omtyckt
som hang poetiska produkter äro det. — Och nu
farväl söta du! Måtte såväl du, som många at
dina älskvärda väninnor skynda att resa till Stock-
holm och expositionen, önskar hjertinne ligen
Betty.