Arbetarefö., hållanden i Amerika. Es sveusk som vi-tas I Uheago skuölver för någon tid sedan: Koleran är ej lång: från Chicago och här kommer den att skörd. otroligt med offer, för stad:us sanka läge. (Chi cago är ett iudiauskt ord och betyder på evgel ska skunk, eller hvad vi kalla stinkdjur, son vid en annalkande fara utslapper en illalustand vätska.) — Jag har vaiit uere i sjelfva hjerta af staden å eu af de största officinerva, för at sätta de båda adresserna för tidningens fullbor dande, och hade då twillfalle att beundra der fermitet och orduing hvarmed allt verkställdes, — å nedra botten, jordväningen, är sjelfva tryc keriet med 6 suallpressar, hvilka alla dra gas af ånga; derofvanpå butik, der försälj ning saf allv hvad till en väl orduad boktryekt rivörelse hörer, försiggår. Derofvan satieiiet; den 4:de äterigen vyckeri och ofvanför det bakbiuderi m.d små vackra flickor som sköta di (g-uom utvexling fråu undre afdelmvug.n gav de) afven polerade pressarne. — Precist kl ( på aftonen tystnar allt. — Hiilken ofanthg massa af arbetare som då synas å gatorna; ti och med affär män (grosshandlare) bära hen sin tömda matkorg! — Å tryckeriet arbetad likasåväl egarue sjeltva som faktorn (hvilke: oerhördhet?!), ja det är då 1ieken smula för nuft i amerikanarnel — Egarne som äro ber gade karlar stå hela dagen och försälja sin; saker och förmänuerne (faktorerue) få ej vus pg ut och ta sig en promenad på ew cNorrbron shvad skall det tjena till av vara faktor oc! tillika abeta som de andra sättarne, var de en fågel som sjöng, då uuderteckuad var i Stock holm. En sådan en kunde få en lexa om hat på närmare häll finge se Nya verldens ide on arbetets ära. Afven jog hade efter gammal (t. ex. straxt I börjav al larotiden) en slang af samma sjuka, men kurerades snart nog. — Angående urbetare får jag emellertid nämna, at alla som uuder detta är tänka hitresa, gjord klokast i att stadua der de äro, 1y efter hva som förspörjes genom tidningarue, lär en sto massa empranter komma friu Tyskland oci Irland deuna sommar. De soldater som m kommit hem från kriget, söker man få syssel sätta så mycket som möjlit, så nog får c egreenhorns bli utan. — HKoleran åfveul!l! — Manga böja äfven flytta utät landet allareda för att unudslippa den förpestade lutten, ty Amerika kan man ej utestanga denna objudu gäst med astockars, och inga esundbetsbevis vore möjligt att åstadkomma. 1857 dogo hä i Chicago genom koleran 25,000 wenniskor, oc då var invånarnes antal hkväl endast 80 90,000.