as EO OA ME ff
weed till dev egentliga giafkammaren, som är
ahuggen i klippan öfver 100 fot uuder jordens
ta och jemut 600 fot under spetsen. Genom
i ra gängar kommer mu till två rum, skunga-
eh diovtnivgkammaren; den ena begagnade
tl begrafurug-högtidbegheten, den andra ull det
semla grafrummet. Det var på denna py
amid, som den grekiske historiv-krifvaren He-
dot berärar art egypiiska folket måste träla
30 är; 100,000 menniskor arbetade i tre
nånader hvarje gåvg och aflites der å af ett
ika stort autal. De törsta tio ären äteivgo att
nläpga en väg från bergskedjan öster om flo-
en öfver Nilen till grafvens plaå, för att man
kuile kunna släpa blocken till bygguadsplatsen,
ch att hugga ut grafvarne i klippan, medan
le öfiga 20 åtelugo att uppföra sjelfva pyra-
niden. Det står också, fortfar Herodot, au-
ifvet på pyramidens sida, huru mycket hvulök,
anan lök och rattikor som arbetarne ätit, och
lerför betaltes 1600 silfvertalenter (omkrivg 6
nillioner rdr). Om detta är saunt, hur mycket
xall då ej ha gätt ät till arbetsredskap, mat
ch kläder för arbetarne! Nyare vetenskapliga
orsknivgar ha visat att den grekiske historie-
krifvaren alldeles icke öfverd ilvit denua skil-
Iriug.
Den näst största pyramiden byggdes af ko-
ung Chafra, en broder till och enligt Herodot
Chufus efterträdare (eller kanske snarare före-
radare). Den är 417 fot hög, inrattad lika-
om konnng Chufus, men långt ifrån så väl
yggd som denna. Af hat till dessa båda orätt-
vadiga furstar, bvilka höllo templen stängda
och plågade landet med hårda arbeten, ville
gyptierna efter Herodots utsago icke uppkalla
!e båda pyramiderna efter de kuvgliga bige-
mästarne, utan benämnde dem efter en herde
Philitis, som betade sina bjordar i denna trakt
Efter en avnan uppgift bisaues Chufus och
Chafra icke alls i dessa stolta grafmonumenter,
utan blefvo de i all tysthet jordade på ett ob--
saut ställe af fruktan för folkets raseri. Den
redje af pyramiderna vid Giz-h — konung Men-
seras — Öfverträffar vida de andra i sköuhet
ch regelbundenhet. För av få en fast g uud
ill denna, af de gamla sjelfve kallade wlyrba-
te och herrligaste af alla pyramider, mäste man
tmura klippgrundev, sum sluttade ned mo:
-ordost, med ett dubbelt lag af ofantliga block;
å detta underlag reste sig pyramiden i fler:
-åningar. En inskrift på en kosibar sarkofag
ff brun basaltsten, som tyvärr gick förlorad på
itverfarten till Englaud utanför spanska kusten,
nar bevisat, att den verkligen är konung Men-
xeras grafvärd, denna konung, som, enligt Dio-
Jorus, tafskydde siva företradares gymhet och
lerför gjorde allt för att bli sina uudersåters
algörare.
Vi förbigå pyramiderna vid Abusir, Sakkara
.ch Daschur, hvilka aila äro miudre an de tr
sar ofvan omtalade. Men i mellersta Egyptev
unnos i forutiden, vära det stoltaste minnes
narket om egyptiernas byegnadshåg, det stora
ikspalaset Labyrinten. som inalles räknade 3006
um, 1500 öfver och 1500 unuder jurden, våga
udra jattel ka pyramider, hvaraf nu endast
ustaka lemnuingar återstå. Sjön Moeris —
.u mera Birket-Karun — tillskvifves en ko-
ung vid namn Amenemba den tredje. Några
vil ofvanför Memphis är lybiska bergskedjar
senomskuren af en remna som leder in i ev
ymlig dal, det nuvarande Fayum. G-nom deunz
emna anlade konungen eu kanal, som utmyn-
ade i en konstgjord, med dammar inhägnad
sjö, som skulle vara ett slags reservoir for att
-eglera öfversvämningarne: steg Nilen alltför
höst, upptog sjön flodens vatten; var deremot
Nilens vattenstånd för lågt, öppnades kansleu-
Jassar och sjöns vatten strömmade ut öfver
iandet och spridde fruktbarhet. Om denna sjö
berattade de gamle vidunderliga saker. cMa:
kan tydligt se, säger Herodot, att den är bildad
af menniskohäuder. Midt uti den stå två pyra-
mnider 50 famnar öfver vattnet och på hvardera
utaf dem sitter en kolossal stenstaty på en tron.
Ruinerna af dem nå nu blott en höjd af 16 fot.
Forntorskarne ha mycket sysselsatt sig med
att afgöra huru pyramiderna byggdes. Sanno-
- ukast är att konuvgarne redan i sin lifstid på
började sina grafvar straxt efter tillträdet til
regeringen; först uppfördes den egeutliga graf:
kammaren, hvaröfver upptornades en fyrkantig,
ullspetsad hög af huggna klipphlock eller bravd
sten. Grundytan var en fyrkaut, hvars spetsa
voro vända mot verldens fyra hörn. Man ut
gick från denna lilla pyramid, förstorade oct
rörböjde byggnaden med stenblock, som lades
trappsteg och utfylldes med sluttande murverk
tills det hela småningom autog den regelbundn:
- pyramidformen. — Anutaga vi att pyrawidernt
växte småningom, så kunna vi ocksä förstå at
nögra utaf dem äro så jättelika, uuder de
wånga andra äro jemförelsevis små. Hvarj
konung började bygga sin pyramid så fort hat
besteg tronen; han gjorde den helt hten, för at
vara säker på att ha en graf, om ban än skull
lefva en helt kort tid. Dog han snart, lade
blott ett enda lag utanpå pyramiden, men räckt
hans regering en låug följd af är, fortsatte ha
att betäcka srafven med det ena laget efter .e