as EO OA ME ff weed till dev egentliga giafkammaren, som är ahuggen i klippan öfver 100 fot uuder jordens ta och jemut 600 fot under spetsen. Genom i ra gängar kommer mu till två rum, skungaeh diovtnivgkammaren; den ena begagnade tl begrafurug-högtidbegheten, den andra ull det semla grafrummet. Det var på denna py amid, som den grekiske historiv-krifvaren Hedot berärar art egypiiska folket måste träla 30 är; 100,000 menniskor arbetade i tre nånader hvarje gåvg och aflites der å af ett ika stort autal. De törsta tio ären äteivgo att nläpga en väg från bergskedjan öster om floen öfver Nilen till grafvens plaå, för att man kuile kunna släpa blocken till bygguadsplatsen, ch att hugga ut grafvarne i klippan, medan le öfiga 20 åtelugo att uppföra sjelfva pyraniden. Det står också, fortfar Herodot, auifvet på pyramidens sida, huru mycket hvulök, anan lök och rattikor som arbetarne ätit, och lerför betaltes 1600 silfvertalenter (omkrivg 6 nillioner rdr). Om detta är saunt, hur mycket xall då ej ha gätt ät till arbetsredskap, mat ch kläder för arbetarne! Nyare vetenskapliga orsknivgar ha visat att den grekiske historiekrifvaren alldeles icke öfverd ilvit denua skilIriug. Den näst största pyramiden byggdes af koung Chafra, en broder till och enligt Herodot Chufus efterträdare (eller kanske snarare föreradare). Den är 417 fot hög, inrattad likaom konnng Chufus, men långt ifrån så väl yggd som denna. Af hat till dessa båda orättvadiga furstar, bvilka höllo templen stängda och plågade landet med hårda arbeten, ville gyptierna efter Herodots utsago icke uppkalla !e båda pyramiderna efter de kuvgliga bigemästarne, utan benämnde dem efter en herde Philitis, som betade sina bjordar i denna trakt Efter en avnan uppgift bisaues Chufus och Chafra icke alls i dessa stolta grafmonumenter, utan blefvo de i all tysthet jordade på ett ob-saut ställe af fruktan för folkets raseri. Den redje af pyramiderna vid Giz-h — konung Menseras — Öfverträffar vida de andra i sköuhet ch regelbundenhet. För av få en fast g uud ill denna, af de gamla sjelfve kallade wlyrbate och herrligaste af alla pyramider, mäste man tmura klippgrundev, sum sluttade ned mo: -ordost, med ett dubbelt lag af ofantliga block; å detta underlag reste sig pyramiden i fler: -åningar. En inskrift på en kosibar sarkofag ff brun basaltsten, som tyvärr gick förlorad på itverfarten till Englaud utanför spanska kusten, nar bevisat, att den verkligen är konung Menxeras grafvärd, denna konung, som, enligt DioJorus, tafskydde siva företradares gymhet och lerför gjorde allt för att bli sina uudersåters algörare. Vi förbigå pyramiderna vid Abusir, Sakkara .ch Daschur, hvilka aila äro miudre an de tr sar ofvan omtalade. Men i mellersta Egyptev unnos i forutiden, vära det stoltaste minnes narket om egyptiernas byegnadshåg, det stora ikspalaset Labyrinten. som inalles räknade 3006 um, 1500 öfver och 1500 unuder jurden, våga udra jattel ka pyramider, hvaraf nu endast ustaka lemnuingar återstå. Sjön Moeris — .u mera Birket-Karun — tillskvifves en koung vid namn Amenemba den tredje. Några vil ofvanför Memphis är lybiska bergskedjar senomskuren af en remna som leder in i ev ymlig dal, det nuvarande Fayum. G-nom deunz emna anlade konungen eu kanal, som utmynade i en konstgjord, med dammar inhägnad sjö, som skulle vara ett slags reservoir for att -eglera öfversvämningarne: steg Nilen alltför höst, upptog sjön flodens vatten; var deremot Nilens vattenstånd för lågt, öppnades kansleuJassar och sjöns vatten strömmade ut öfver iandet och spridde fruktbarhet. Om denna sjö berattade de gamle vidunderliga saker. cMa: kan tydligt se, säger Herodot, att den är bildad af menniskohäuder. Midt uti den stå två pyramnider 50 famnar öfver vattnet och på hvardera utaf dem sitter en kolossal stenstaty på en tron. Ruinerna af dem nå nu blott en höjd af 16 fot. Forntorskarne ha mycket sysselsatt sig med att afgöra huru pyramiderna byggdes. Sanno ukast är att konuvgarne redan i sin lifstid på började sina grafvar straxt efter tillträdet til regeringen; först uppfördes den egeutliga graf: kammaren, hvaröfver upptornades en fyrkantig, ullspetsad hög af huggna klipphlock eller bravd sten. Grundytan var en fyrkaut, hvars spetsa voro vända mot verldens fyra hörn. Man ut gick från denna lilla pyramid, förstorade oct rörböjde byggnaden med stenblock, som lades trappsteg och utfylldes med sluttande murverk tills det hela småningom autog den regelbundn: pyramidformen. — Anutaga vi att pyrawidernt växte småningom, så kunna vi ocksä förstå at nögra utaf dem äro så jättelika, uuder de wånga andra äro jemförelsevis små. Hvarj konung började bygga sin pyramid så fort hat besteg tronen; han gjorde den helt hten, för at vara säker på att ha en graf, om ban än skull lefva en helt kort tid. Dog han snart, lade blott ett enda lag utanpå pyramiden, men räckt hans regering en låug följd af är, fortsatte ha att betäcka srafven med det ena laget efter .e