En annan engelsman hördes i går i utställ-
ningsbyggnaden likaledes förundra sig öfver att
man ej gjort något för att sprida kännedom om
utställningen i England. Han var öfvertygad,
att då de många engelsmän, som göra resor
sommartiden, i år hvarken kunna vänta tre
nad i Tyskland, Schweitz eller MHalien samt
merändels redan känna Frankrike utantill, så
skulle många af dem gerna ha rest till
Sverge om de vetat alt der varit någonting ex-
tra alt se. j
Om nu ock kan sägas att utställningens be-
styrelse, som aildeles vegennyttigt offrat myckeu
dyrbar tid, och dess sekreterare ha haft för
mycket annat att tänka på, för att hinna göra
nägot för att locka folk till expositiopen, så
kau deråmot icke samma ursäkt anudragas af de
svenska beskickningarne i utlandet, hvilka ärli-
gen hvardera i de större hufvudstäderna kosta
oss 50 till 100 tusen riksdaler, utan att göra
Sverge för två styfver nytta. De borde väl åv
minstone kunnat orka tänka på att skrifva ett
par uppsatser hvardera om denna sak och sända
dem in till tidningar på platsen.
Mot många utställare måste anmärkas säsom
ett stort fel, lika -kadligt för dem sjelfva som
för utställningen, att de icke uppgifvit priserna
på de utställda artiklarne och hvar sådana kunna
få köpas. Det är obegripligt hur folk kan vara
så tanklosa och tro att de skela kuuna få sälja
något, när de sända profver utan pris. Vilse
icke heller huru det skall vara möjligt för ju-
ryerna avt inlåta sig i bedömande af en mängd
artiklar, som sakna prisuppgift. Om det stär
två skåp bredvid hvarandra af olika tillverkare
och pris ej finns uppgifvet på någotdera, eller
blott på det ena, huru vill en juryman då väl med
godt samvete tilldöma det eua eller audra pris?
Förtjenusten beror ju väsentligen på till hvad
pris tillverkaren vill sälja skåpet. Om den ene
t. ex. vill hafva 500 rdr för sitt, men den an-
dre blott begär 250, så äro skåpen icke sins
emellan jemnförlige, ty det faller af sig sjelfi
att det har kunnat nedläggas mycket mera ar-
bete på det dyrare. Medtäflaren skulle ju myc:
ket väl ha kunnat uppställa ewt lika bra, eller
ännu bättre arbetadt skåp, om han haft för al-
sigt att taga 500 rdr för det.
Det finns artiklar som möjligen skulle kuzna
blifva föremål för export, men detta beror hul-
vudsakligen af deras pris. Om en utländuing
ser en sådan artikel och vill spekulera på den
— tror man att han uppehåller sig här en
vecka eller fjorton dagar för att brefvexla med
tillverkaren om den saken? Nej, är det em man
som har något för affär, så kastar han i vanli-
gaste fallet icke bort en tanke på saken, när
han ej genast finner den vasendtligaste upplys-
ningen. — Också ha vi hört af personer som
vistats alla dagar oafbrutet i palatset, att många
utländningar beklagat sig öfver eller till och
med hånat sådana utställares ringa insigt om
sin egen fördel.
Persoher som besöka utställningen för att
söka hvar de skola få för billigaste priset, vid
lika godhet, fabrikater som de vilja handla
med, blifva ofta sorgligt bedragna, då kanske
icke mer än en eller två utställare af en vara
hafva lemnat upplysning om hvad den gäller,
Den nu öfverklagade bristen har centralko-
miten sökt förekomma genora uppmaningar till
utställarne att uppgifva priserna å artiklarne;
desto större är säledes de okloka utställarnes
fel både mot dem sjelfva och mot allmänheten.
Slutligen hemställes till öfverintendents-embe-
tet, eller hvem som har inseendet öfver Carl
XIII:s torg, att det må låta hålla promenaden
i snyggt och städadt skick, fri från stenar, gre-
nar, qvistar och smuts, åtminstone under expo-
sitionstiden, så att alla Stockholmare må slippa
att skämmas för alla resaude.