Hvarjehanda N yheter.
Deri läg det! Entusiasmen för Ade-
line Patti, som rådt under de fyra månader hon
upptradt på italienska operan i Paris, nådde
sin höjdpunkt vid hennes afskedsföreställning.
En mängd menniskor stodo samlade för att se
henne stiga upp i vagnen, och då hon händel-
sevis tappade sin näsduk, sprungo herrarne fram
likt galningar för att taga upp den. Det lyo-
kades en gatpojke att få fatt i den, och nu
började en verklig auktion. Slutligen blef näs-
duken såld för 300 franes. — Trehundra francs
for en näsduk! Det är alldeles för mycket, äf-
ven om näsduken är Pattis!, yttrade härvid en
af de kringståcnde till den lycklige egaren! —
Ja, men den är begagnad! svarade tillbedja-
ren med stolthet.
En öfvertygad valman. Då
deö berömde tngelske parlamentsledamoten Ia-
vard första gången framställde sig som kandi-
dat för sina medborgare sade en af valmännen
honom rent ut, att han ej ämnade rösta på
honom. — Hvarför det? frågade Layard. —
Emedan ni icke är evgelsman. — Ni bedrar
er; jag är eugelsman som ni. — Det är falskt;
ni är fransman! — Jag säger er än en gång
ats ni bedrar er. Jag är född i Frankrike, det
är sannt, men af engelska föräldrar; jag är så-
ledes engelanan. Och då valmannen icke syn-
tes öfvertygad cm riktigheten af detta räsonne-
mang, fortsatte Layard sin argumentation så-
lunda: Ni tviflar ännu, och ni framhärdar i
ert påstående att jag är engelsman? Således,
om jag vore född i ett stall, skulle ni då säga
att jag vore en häst? -— Allright! nihar rätt!
utropade valmannen, krossad af denna logik.
Och han röstade på Layard. 4
Va otakt 1 SE Art ntt ER tenn ED Lr