Ailventyraren,
Koman af förf. till ;Jean Vaubaron,
(Forts, fr. föreg. AZ)
Två mar förgings sålunda — två timmar
som syntes Rolf mycket långa, ehuru polistjenste-
mannen på berömvärdt sätt bemödade sig att
2swö och muntra honom. Efter förloppet af
denna tid visade sig samme betjent som förra
sången införde vår hjelte i regentens skrifrum.
Ilan anmälde att baus kungl höghet ville tala
med chevaliern.
— Ruf fann Philip stå i sin vanliga ställ-
d. v. 8. med ryggen jutad mot eldstaden.
vmen var pu flyttad nära intill en vägg,
så att ingen kunde hålla sig gömd bakom den-
Philip fästade på herr Tremblaye en
jestätisk blick ifer några minuters tyst-
sade ban:
-— Ni är utan 1vifvel särdeles ötverraskad,
min herre, öfver att ni befinner er här, i stället
för att redan dväljas inom Bastiljens murar...
T.egenten gjorde ett afbrott i silt tal, tydli-
gen emedan han ville ha ett svar. Rolf gen-
mälde då:
— Jag har icke rätlighet att vara förvånad,
lig herre... Det beror af er att påskynda
sställandet af det strafi, jag
ag ingalunda hoppas und-
nå
Her uta Vv
ei!ler uppskjuta Vv
i rar, och som
i
Jes
ip af Orleans återtog:
— Ni söker icke försvara er, min herre, och
deri gör ni rött, .. Eodast derigenom kan ni