dessa sednare eller gevären, såsom mördareverk-
tyg långt öfvertraffade al en ny amerikansk upp-
finning. Den består i ett revolveryevär, euligt
samma princip som Uolts pistoler, hvaraf förde-
len är att ett visst autal skott kunna afskjutas
efter hvarandra med samma sigtulug eller an-
läggning. Uppliunaren heter James Gale och
är densamme som hittat på att göra krut
icke explos från
if. Upplinningen skiljer sig
Colts deruti, att der den egentliga revolvern, el-
ler det stycke som vrides omkriug på Colts pi-
stoler, har sia plats är denua på geväret tom,
så alt man först ser blott pipan, stocken och
trycket, men i det tomma rummet inskjutes se-
dan -hvad uppfinnaren kullar the slide, en skifva
som Innehåller ett visst antal af t. ex. 10 rör,
svarande mot gevärets kaliber, hvart och ett
laddadt med ett skott. Genom en enkel me-
kanism framskjutes ett sådant rör i sender fram-
för pipan för hvarje dr på trycket, och ett
skutt lossas. Svdau alla skotten äro lossäde,
borttages sliden och en ny insättes. På detta
vis har, vid försök inför en regeringskommission,
visat sig att eu person ned samma gevär, men
biträdd af flere personer som oupphörligt lad-
dat sliderna, kuunat afskjuta 100 skott i mi-
nuten.
Hvilken förfärlig verkan detta uva vapen
måtte hafva är lätt att föreställa sig, äfven om
man antager att blott hvart iionde skott träffar
och dödar eller stympar en menniska. Ty 10
skott i minnten gör 600 i timmen, eller redar
vid en batalj på två timmar 1,200. Silunda
kan redan blott ett kompani på etthundra man,
om hvart tionde skott träffar, på två timmar
döda etthundratjugotusen fiender. Och detta
vapen är dock redan en verklighet.
ln sådan uppfinning bör kunna, nej den
måste, göra en revolution i k väseudet. Osskligt
vore att vederbörande härstädes, ville tagareda
på denna uppfinning innan alltför stora beställ-
niugar göras af andra gevär som sedan åter
skola kasseras. För ytterligare underrättelse kan
hänvisas till de flesta af Tjondons dagliga tid-
ningar för den 30 och 31 Maj.
Schweiziska poste och tele.
ygrafviäsendet. Pöljande siffror visa hur
postportots nedsättuing verkat till en ökad bref-
vexling: År 1850 befordrades litet öfver 15
millioner bref, är 1863 deremot öfver 37 millio-
ner. År 1850 afsändes något öfver 10 millo-
ner tidningar genom posten, är 1865 nära 23
millioner. År 1850 befordrades obetydligt öfver
2 millioner paketer, år 1865 nära 5 millioner.
Är 1850 var de resaudes antal, som befordia-
des med postdiligenserna, omkring 500,000, år
1865 har detta antal vuxit till öfver 850,000.
År 1862 började användas postremissvexlar. År
1865 afsändes 271,393 postremissvexlar till et
värde af 16 !2 millioner francs, mot 2 millio-
ner år 1862, 7 millioner år 1863 samt 11
millioner är 1864. — Ar 18635 afsändes i
Schweitz 591,214 telegrammer som gifvit en
mm
nettoiukomst af 111,048 fraues och 77 cen-
timer.
