Han sjönk dock icke, utan blef at den starka
strömmen förd genom hela fiskargången ned till
Stadsgårdshamnen, hvarest en båt utsattes honom
till möte och deri han upptogs. Han var då nä-
stan halfdöd, men qvicknade efter en stund till
lifs igen sedan en fältskär fått hand om ho-
nom.
En fattig kropp, Fn skräddaregesäll vid namn
Törling, som i dagarne kommit till (röteborg, hade
användt sina lediga stunder med att gå och tigga,
hvarvid han äfven användt hotelser och ovett för
att böja de medmenniskors hjertan, som visat sig
känslolösa för den konsterfarne gesällens vädjande
till deras barmhertighet. För öfrigt hade han för-
medelst användande af spiritnosa höjt sig öfver
mensklighetens små bekymmer, hvadan han icke
heller bekymrat sig om en poliskonstapel, som kom-
mit i hans närhet. Konstapeln var dock ej lika
likgiltig för honom, utan anhöll om hans sällskap
till polisvakten, der han ock, liggande under en
hänk i Finkan, under sång och skämt tillbragte
natten.
Han förklarade i poliskammaren att han icke
varit öfverlastad, utan att han blott af en annan
skräddaregesäll, som lärt i Kristinebamn och så-
Jedes ej kunde vara en smulgråt, blifvit bjuden på
ett par drammar, hvilka dock omöjligen kunde
ha haft någon inverkan på honom.
Han framställde denna förklaring under det han
med ena handen i luften beskref cirklar, hvilka
blott den som är van att sy knapphal kan åstad-
komma. Då han emellertid trodde sig finna att
polismästaren inom sig hvälfde några tankar på att
inbjuda honom på ett par dygns vistelse i en ens-
lig cell, utan annat sällskap än några kakor bröd
och en kruka vatten, utbrast han ömkligt:
— Nej, gode nådige he r, icke det! Min kropp
blir rakt förstörd på det sättet!
Och då detta icke tycktes vilja taga skruf, tillade
han ännu mera jemmerligt:
— Nnälle, beskedlige herrar, haf barmhertighet
med min fattiga kropp.
Slutet på historien blef, att T. förständigades
gena.t förfoga sin fattiga kropp ur staden, så
kärt det bonom vore att icke exponera besagde
persepel för en botöfning i samma stil som den,
för hvilken han nyss uttryckt så lifliga farhågor.