-
Sedan ni var här i natt, har jag varit behäl-
tad med en fix ide...
-— Om jag djerfdes fråga ers kungl. höghet . . .
—- Ni vill veta hvilken dennaide är? afbröt
honom regenten... Nåväl, jag skall upplysa
er derom, chevalier: jag vill se drottningen aj
Saba.
— Jag har redan hört ers kungl. höghet ut-
trycka deuna önskan, och jag har haft den äran
svara, att Ingenting är lättare än tillfredsställa
densamma...
— Ja, men när?
— Jag har märkt att den sköna Balkis helst
uppenbarar sig för mig om lördagsnätterna...
Vi ha i dag onsdag; om tre dagar således
skulle ers kungl. höghet kunna bevittna den
sällsamma förvandlingen.
— Måske! vi bestämma oss för lördagen...
Men vore det icke möjligt att dessförinnan få
beskåda åtminstone det underbara tapisseriet.
— Jag har förutsett ers höghets önskan...
— Och hvad har ni gjort?
— Jag har låtit föra hit tapisseriet.
— Hi
— Det är för närvarande i tamburen som
ligger utanför väntsalen ... Jag har en af mina
betjenter med mig, och han ser efter det...
— Chevalier! utropade Philip med verklig
rörelse, ni är en trogen och nitisk tjenarel...
Ni är mera än detta, ni är en oskattbar vän!
Rolfs glädje vid åhörandet af dessa ord lå-
ter knappt beskrifva sig. Den unge mannen
böjde knä för regenten, som vänligt reste ho-
nom upp igen. Straxt derefter ringde Philip
och en kammartjenare inträdde.