Fredrika Bremers sista stunder. Ur Tidskrift för Hemmet meddela vi följande skildring om de sista dagarha af Fredrika Bremers lefnad. Minnesteckningen, gjord af en al författarinnans närmaste qvinliga vänner, skildrar på ett lefvande och varmt sätt Fredrika Bremers lif och verksamhet och lemnar, genom utdrag ur hennes bref, en åskådlig bild af den ädla qvinnans rika lågande hjerta samt rena och upphöjda tänkesätt i såväl det inre som yttre litfvets framstående frågor. Kännande årens tyngd, behöfde hon ro för att afsluta sitt sista arbete, och derföre flyttade hon ut till sitt ungdomshem i Oster Hanninge skärgård, det natursköna Arsta. Der hade hon njutit sin ungdoms fridfulla dagar, dit längtade hon at: återvända för att efter fullbordad kamp. med lifvets stormar och efter ändad mission, midt ibland lyckliga barndomsminnen lägga sitt hufvud till hvila och dö i frid. Det är hennes sista dagar der som skildras. i det följande. Medan julstöket pågick i det stora hushållet, och ferierna hemförde till Årsta och dess grannskap flertalet af de glada flyttfoglar, dem höstens annalkande bortjagat till skolor och akademier, fullbordade Fredrika Bremer sina jultillredelser. Små halsdukar och förkläden lågo redan färdigsydda i mängd, hela högar af barnböcker voro framlagda till utdelning, kaffe och bullar voro hemköpta och julgranen hemtad från skogen. Afven första delen af Pilgrimens resa var fullbordad, och med varm hand utdelad till författarinnans unga vänner, enligt hvad ett bref af den 22 december antyder. Gåfvan är ringa,, heter det der, dock har det ej kostat mig ringa arbete, att i denna form framtränga de, för tänkande barn fattliga, stora dragen af vår relizsionslära. Julaftonens förmiddag tillbragtes med att anordna gåfvorna och att med ljus och äpplen pryda granen, allt med hjelp af de från Stockholm hemkomna tvenne döttrarna i familjen, hvilka Fredrika Bremer -kallade sina flickor och med särskild godhet hyllat sig om, vedergälld af deras innerligaste kärlek och vördnad. I skymningen tände man den på bordet uppställda granen, som fyilde hela den stora saien med ljus; trettio kaffekoppar ordnades kring det ofantliga bordet, hvarpå den väntande barnskaran infördes, häpnande öfver all den herr