Hvarjehanda Nyheter. En teaterdirektör förr i verlden. Under Carl XI ingaf en italiensk teaterdirektör följande ansökan att i Stockholm få uppföra komedier och lindansning samt sälja balsam och hemliga medel: Groossmechtigster König Allergnadigster herr. Euer Königl. May:t hohe Gnade, mitt welcher ich allhier in dero Königl. Residenci Allergnädigst bin angesehen worden, habe ich mitt aller untherthänigster gehorsamster dankbahrkeit lebenslang hoch zu preisen. War ich den nun meine Reise mitt ehrsten fort zu settzen intentionirt binn als habe Ener Königl. Maij:t hier mitt allerunter thänigst-demutigst imploriren wollen, Sie sollen nach dero Weltgepriesenen Clements in dero gantzen Königreiche und Landen meine gewönliche profession mitt Comoedien spielen, Leintantzen, Crvietan, Balsam und anderen Secretis ungehindert zu verkauffen, mir mitt meiner sämtl. Compagnia und bej mir habenden läuten einer Allergnädigster frejheit und Consens schriftlich zwar unmassgeblich zu ertheilen geruhen, glicher gestalt mir auch von Jbrer Königl. Maij:t in Dannemark und anderen potentaten mitt sonderbahren Privilegis Allergnädigst ist Concidiret worden, Solche hohe Koönigl. gnade werde ich und die meinigen mit geharsamster Alleruntherthänigster dankbahrkceit erkennen und an allen orten und fremb den ländern lebenslang zu räöbmen haben, Euer Königl. Maijt eine gliäckseelige Regierung und dero sämptl. bohen Königl. hause alle gesegnete und hohe Königl. wollehrgehen anehrwäntschend, verbarrend Euer Königl. Maij:tens Alleruntherthänigste gehorsamster diener. Sebastiano de Sio clito, Arlechino Comoediant Italiano. Härpå resolverade konungen som följer: Om Passet har han att ehbrhålla hoss OfverStåthållaren, men dhe begärthe Droguer will Kongl. Maj:t hafva honom tillåtit att försällia utan förhinder af någon. Stockholm den 26 Martii 1696. CAROLUS. Den hemlighetsfulla grottan. Följande notis meddelas efter en Lyonertidning. Litet mera geografisk noggranuhet skulle icke skadat berättelsens trovärdighet: För några dagar sedan, säger tidningen, upptäckte arbetarne som äro sysselsatta med utläggandet af en farväg vid foten af: alperna, en öppning i berget af nära tre fots bredd. De fördjupade sig beslutsamt i denna klytta, och sedan de temligen länge trefvat omkring der kommo de till en i berget uthuggen trappa. Efter att ha uppstigit en fyratio steg, befunno de sig i en rymlig grotta: Men huru stor blef icke deras förskräckelse då de vid skenet af facklorna som de medförde sågo trettiotvå skeletter uppradade längs muren, vid hvilken de voro faatkedjade med ringar fästade i klippan. Skeletternas ställning tillkännagaf att de olyckliga offren hade dött af hunger. Vid återvändandet från det rysliga stället stötte en af arbetarne pannan mot ett oforwligt föremål som hängde vid hvalföppningen till grottan. O fasal det var ännu ett skelett, upphängd vid balsen vid ingången till dessa nya katakomber. Man tror att denna håla fordom varit tillhåll för ett af dessa röfvarband, som härjade i Alpernas grannskap och sedan drogo sig tillbaka i bergen med sitt rof och sina fångar.