Katolska tornbyggnadens
fall.
Till de i gårdagsbladet lemnade underrättel-
serna lägga vi ytterligare åtskilliga.
En deltagare i räddningsarbetet skrifver till
DETH .
Vid half 3-tiden på eftermiddagen inträffade in-
sändaren vid stället, kort efter att den olycksdigra
tilldragelsen timat. Till en början hindrad att
träda närmare, kunde han dock till slut ej uthär-
da dessa hinder, utan banade sig snart väg uppåt
spillrorna för att erbjuda sin hjelp åt de nödställ-
da menniskor, som lågo in.murade bland stenar
och bjelkar. ij -
Arbetet gick med rask fart, och man lyckades
att inom kort få rätt många loss, af hvilka de flesta
dock redan voro döda och somliga så sönderstym-
pade att man ej kunde se annat än köttslartvor
avar, andra åter med krossadt hufvud och en med
ena foten afsliten. .
Företagande en undersökning inåt gården för
att eiterse om någon möjlighet fanns att komma
in under de nedrasade ställningarne och bjelkar-
ue och kunna få reda på hvar de flesta vid lif
varande offren funnos, lyckades insändaren ej upp-
täcka mer än tvenne, af hvilka den ene tydligt och
klart sade sitt namn: Cronvall(?), och att han var
klämd om armar och lår; med hög röst anropade
han Gud om hjelp, hvilket var hjertslitande att
höra, då man ej på något sätt kunde hjelpa honom.
Bland de raska ynglingar, som oförtrutet arbe-
tade och erbjödo sitt bistånd, voro två veterinärer:
Larsson och Eriksson, samt två teknologer:
(ett namn otydligt) och Åman.
Såsom de verksammaste och förtjenstfullaste
vid räddningsarbetet böra nämnas en ung verk-
mästare hos byggmästaren Thavenius, vid namn
Kjerrström, och en artillerist, hvars namn ännu
icke är oss bekant. Båda dessa hafva, om nå-
gon, rätt till medaljen för medborgerlig för-
tjenst.
I kyrkan blefvo altartaflan, altaret och allt
dertill hörande alldeles oskadadt, äfvensom sa-
kristian. Men i följd af den våldsamma luft-
tryckningen, då den kolossala stenmassan ra-
sade in i kyrkan, blefvo fönstren utslagna.
Lufttrycket verkade starkast på östra långväg-
gen (inåt gården) så att hela de stora fönstren
trycktes ut och föllo ned på gården. — Begge
1 : På -
de vid kyrkan anställda presterna bodde under
ombyggnaden i ett litet hus inne på gården,
men ledo ingen skada, ej heller deras möbler.
Allt sedan olyckan timade har rödjnings- och
räddningsarbetet oafbrutet fortgått under arki-
tekten Hedins oförtrutna och sakkunniga led-
ning. — Som det ej fanns utrymme på Norra
Smedjegatan att upplägga all sten och grus, så
måste dessa materialier dels köras derifrån, dels
bortföras på det mödosamma sättet att af man-.
skap bildades kedjor, som sträckte sig ett stycke
utefter. Norra Smedjegatan och genom två af
husen på vestra sidan ut till Brunkebergstorg.
Den ena af dessa kedjor langade virke, den
andra grus i ämbar. Virket och grnset upp-
lades tills vidare på Brunkebergs torg. Afven
något sten langades.
Polisundersökningen.
I poliskämmaren hölls i går från kl. 1 till
146 e m. undersökning om den förskräckli-
ga olyckshändelsen. Polismästaren Östlund ledde
sjelf ransakningen. Ofverståthållaren Bildt och
stadsarkitekten Hedin öfvervoro förhöret.
Sjutton personer, allesamman arbetare vid den
nedrasade tornbyggnaden, hördes samt derefter
katolska föreamlingens pastor hr A. Bernhard
och byggmästaren J. Laschinger. Samtliga ar-
betarnes berättelser om sjelfra olvekan och bvad
som föregått densamma, voro i det uärmaste
öfverensstämmande.
Fredagen den 18 dennes hade för första gån-
gen en spricka märkts i den sydvestra pelaren;
den hade då varit ganska obetydlig och ingen
tänkt på, att den kunde på något sätt vara
oroande. Lördagen hade sprickan utvidgat sig
något och då märktes äfven små sprickor i per
laren midt emot, eller i sydöstra hörnet. Några
sprickor i hvaltvet hade äfven observerats —
och allt detta hade föranledt någon att yttra,
att det skulle gå på tok med hela byggnaden.
Dessa ord fälldes dock mera på skämt än på
allvar. I tisdags förmiddag hade sprickan i
sydvestra pelaren öppnat sig ungefär till en half
tum och sträckte sig från pelarens fot så långt
upp fom pelaren var svalig eller ungefär 4 al-
nar. Der lig cn byggnadsställning, hvaröfver
pelarue glugo ungefär 2 alvar, men huruvida
sprickan fanus äfven der, det kunde ingen upp-
lysa. i
Två af arbetärne, som varit anställde som
iimmermän, hade utom dessa sprickor äfven och
flera dagar förut observerat sprickor i trapporna,
i dörr- och fönsteröppningar, samt med anled-
ning deraf sinsemellan uttryckt farhågor för att
undre hvalfvet skulle rasa ner På tillfrågan
om de ej trodde att tornet der id skulle följa
med, svarade de, att de alltid trott ytterväg-
garna skulle kunna uppbära det. 1 onsdags-
morgon hade sprickan i sydvestra pelaren ut-
vidgat sig ännu mer. Verkgesällen Lemke hade
förut blifvit gjord uppmärksam på dessa spric-
2
I
I
I
i
I