Nea
Minneslista för jordbrukare
i Juni 1866.
(Ur Skaraborgs lins Hushållningssällskaps Tidning.
Såningen och skötseln afrotfruktsfälten fortsättes
med all kraft. Rensning och gallring böra icke
uppskjutas. Radrensaren sättes I gång så snart d.:
hörjar lysa grönt 1 fårorna. Om ogräset blir långt
hindras radrensaren, arbetet blir dåligt gjordt och
en mängd ogräsfrö mognar och orenar fälten. Mur
kan icke egua för mycken omsorg åt dessa arbeten
Endast omsorgsfullt skötta rotfält betala arbete oc
kostnad, som deråt enas. Vi fästa deremot upp.
märksamheten på vigten af utt g nom rotfruktsod.
Ling bereda ett saftigt och godt vinterfoder. Våra
långa vintrar tvinga oss att använda mer än gräs
bete till frambringande af ladugårdsprodukter. Et:
godt saftigt vinterioder måste derföre beredas.
och vid betraxtande af de olika vexter, som härtill
äro tjenliga, fästes uppmärksamheten ovilkorligt på
rotvexterna. Bland dessa användes i England tö-
reträdesvis rotabaggen, i Frankrike betan och i
Tyskland betan och potatisen. Englands fuktisa
klimat törklarvar lätteligen orsaken ull attrotabag-
gen och roivan der vunnit insteg. Erfarenheten
vis :r att dessa vexter triivas 1 vars land och gisva
troligen fullt jemförliga skördar, om vår jord kom-
mer i lika godt skeck, och om deråt egnas lika
skicklighet och omtanka som i England. Betan ör
äfven en ypperlig mat, uassar bättre för styfvure
jord men behötver en längre vexttid.: Potatisen är
för väl känd att b höfva förordas och torde, sedan
en fri bränvinsbränning blir til åten, åter intaga
den plats som den förtjenar. Utom dessa foder-
vexte: finnes en stor myckenhetsåsom morötter, kål-
rabti, foderkal m. m. Kälrabbin har i synnerhet
tillvunnit sig uppmärksamhet och torde vara i hög
grad förtjent deraf. Vi uppmana till försök med
a!la. Framgången beror på jordens och klimatets
veskaffenhe, på jordbrukaren sjelf m. m. Hufvud-
saken är, att rotvexter odlas. De äro nästan nödvän-
diga för ett förnuftigt och lönande jordbruk.
Korna släppas ut på bete, så snart de få munnen
full; att gifva dem dåligt bete är icke ändamålsen-
ligt. Till sådant bete passa fåren eller ungkreattu-
ren. Kalfvarne böra släppas ut på vårbete och
samtidigt erhålla oljekakor, ärtmjöl m. m. Om de
äro af godt slag betala de fodret. Kalfv.r efter
dåliga kor böra icke uppfödas. Den kostnad, som
användes på unskaffandet af en bättre kalf, beta-
lar sig snart. Lägg endast på stutar efter storvexta
kor! gif dem riktig föda i början! Att gifva riklig
fodring åt en kalf af mindre slag är icke på långt