— Re hade ingep mat. — Har du fått mat i polisen i dag då? — Ja, jag fick mat, en kaka och så smör oct så korf samt svagdricka, svarade gossen i det et belåtet och gladt leende spred sig öfver haus läppar vid minnet af denna rara traktering. — Jag skulle resa på jernbanan, fortfor gossen, hvilken syntes vara en språksam fyr, men då kom den der — som tog mig, och så blet det ingenting af med det nöjet. -— Nå, om du nu skulle få resa tillbaka till Falköping, har du i så fall något hinder för att ge dig af? — Nej, svarade gossen gravitetiskt. — att du uträttat dina saker här? — Ja. Det upplystes likväl att intet tåg den dagen gick till Falköping, hvadan biljett skulle köpas åt gossen till Alingsås, hvarifrån han vidare tår taga sig fram på egen hand. En fångvaktare, Från Gislaved berättas följande: Torgdagen här tädes den 2 d:s ertappades från kronobäktet i Alingsås förrymde ransakningsfången August Andreasson från Gunnarps socken i Halland af en hemmansegare i Wåthults socken. Glad öfver denna lyckliga fångst, emedan 10 rdr skulle vara utlofvade i ertappningspenningar, skyndar den lycklige ertapparen, som redan i andanom såg 10-rdr-sedeln hvila i sin plånbok, in på gästgifvaregården, hvarest han, prisande sin lycka, i glädjen bjuder vänner och bekanta på hvad för tillfället kunde erhållas, menande sig härtill, till följd af det skedda, hafva go rå. Efter att sålunda hafva utgifvit en stor del af de blifvande prispenningarna, lånar han en jernlänk jemte hängås, båda i värde af omkring El rår, samt fängslar fången och begifver stg åstad att antvarda rymmaren i kronobetjeningens händer och i utbyte erhålla de utlo vade 10 rdr rmt. Men hvad händer! Fortuna, som förut i en förrymd ransakningsfånges gestalt bländat bonden, visar sig nu såsom Morfeus för den betryckte fången och invaggar hans vaktare i en ljuf och djup sömn, hvarunder han troligen drömde om guld och gröna skogar, fångar och 10-riksdalrar i mängd. Under det att en sådan lycka kringsväfvar vaktaren i drömmen, begagnar tjufven sig af tillfället och framletar ur hans fickor nyckeln till fängslet och, lyckligen befriad, fråntager honom en portemonnä med inneliggande 8 rdr rmt samt annat smått och godt, såsom 2:ne snusdosor m. m., hvilket i värde lärer uppgå jemte penningarne och portemonäen till cirka 11 å 12 rdr, hvarefter han, äfven medtagande fängslet, bjuder sin sofvande reskamrat farväl och, önskande honom en fortfarande god sömn med ljufva drömmar, griper till flykten. Bonden, vaknande sent omsider, gnuggar sömnen ur ögonen och utspärrar dem till otrolig vidd för att, om möjligt upptäcka sin sidokamrat, men förgäfves. Både han och ofvan uppräknade saker voro försvunna, hvadan bonden, som redan hunnit ett godt stycke på väg till det förlofvade landet, h. e. till närma: te kronobetjening, hvarest de 10 riksdalerna skulle vara att lyfta, vänder om tillbaka och filosoferar på hemvägen öfver gudinnan Fortunas nycker och obeständighet. Sålunda i stället för plus 10 rdr fick han ett minus 15, men vann i erfarenhet. Enligt sednare underrättelser har Andreasson blifvit ertappad och sitter un inom lås och bom.