men yttrade på samma gång sin önskad ut fi
sken åter skulle bli utsläppt i floden, kvilket
också skeddö i närvaro af storfursten och en
stor folkmasså. Men innan fisken släpptes lös,
fästades i hans gile en silfverring, hvarpå stod
inristadt: Försatt 1 frihet al Czarewitsch Nico-
laus Alexandrowitsch. Den 12 Oktober, sam-
ma är och samma dag som i Nischnej lästes en
själamessa för den aflidne storfursten, i anled-
ning deraf att sex månader förflutit efter hans
död, inträffade den besynnerliga händelsen att
en bonde från furst Jussupofts gods fångade den
af storfursten lössläppte Stören 30 weret från
staden. Då fiskaren märkte ringen, så förde
han fisken till kommunalstyrelsen i Nischnej,
hvilken beslöt att ånyo släppa honom efter att
ha betalat bonden dess fulla värde. Men der-
förinnan försågs fisken med ännu en ring med
följande inskrift: För andra gången fångad den
12 Oktober 1865, sex månader efter H. K. H.
storfursten tronfoljarens död.
En sömngångare. Btt sällsamt fall
af somnambulism har förekommit i förra vec-
kan i Devonport. Omkring kl, 2 på morso-
nen blef pigan i ett af en ganska aktningsvärd
familj bebodt hus väckt af bullret af porten åt
gatan som igenstängdes; som hon visste att
denna port hade blifvit ordentligt stängd och
reglad om aftonen, blef hon rädd och trodde
att tjufvar hade beredt sig inträde med till-
hjelp af falska nyeklar. Hon klädde sig och
skyndade att väcka sia husbonde för hvilken
hou berattade tilldragelsen. Komna till por-
ten upptäekte de att denna hade blifvit öpp-
nad inifrån, emedan man hade dragit ifrån
reglarne, och att synbarligen någon hade lem-
vat huset. Herrn begaf sig då till det rum,
som beboddes af hans son, en ung man om
22 år, för att väcka honom, men upptäckte
till sin öfverraskning att han ieke fanns der,
ehura alla hans kläder lågo på en stol invid
sängen. Temligen orolig lemnade fadren hu-
set för att söka ta reda på sin son i grann-
skapet. Efter att ha genormvandrat en del af
staden såg han plötsligt en ung man i natt-
drägt som närmade sig honom och igeakände
till sin stora bestörtning att det var hans son
som passerade utan att tilltala honom. Fadren
följde honom och snart kom en man i mot-
satt riktning, hejdade sonen och väckte honom.
Man kan föreställa sig förskräckelsen och för-
våningen hos den unge mannen, som sålunda
rycktes ur det somnambuliska tillstånd, hvari
han befann sig. Man förde honom hem, och
hemligheten blef förklarad. Såsom i alla fall
af somnambulism hade drömmen haft ett myc-
ket mäktigt motiv. Den unge mannen hade
aftonen förut i den trakt der han anträffades,
förlorat en dyrbar ring, tillhörande hans far,
och hade varit i hög grad ledsen deröfver.
Han berättade, att han hade drömt att han
sof, och uti denna visionära sömn inblandade
sig en dröm, som för honom utvisade stället,
der ringen fanus. Han styrde sinav steg åt
denna trakt då han vaknade i sin dröm och
derstädes återfann ringen. Det som är mest
underbart är, att han bade den på fingret då
hans far och den andre förbigående personen
anträffade honom.