Komitea hade af 17 personer mojtagit olika förslager, men endast kunnat lemna förord åt tre af dem. Deriblaud var vår landsman Jol Ericssons. Dessa tre förslag antogos också genast af sjöministern till utförande, och Nordstaternas första pansarfartyg Monitor, Galena och Ironsides blefvo säluuda byggda. Af dessa vann, som bekant, Monitor, ett sådant erkännande, att den gifvit namn åt en hel klass krigsfartyg, hvars antagande, med större eller miudre modifikationer, numera blifvit en nödvändighet inom alla mariner. Komiten afgaf sitt betänkande den 16 september 1861 och den 8 nästföljande mars inkom till sjöministern rapport om att Förenta Staternas ångare Monitor ankrat vid Hampton Roads. Dagen derpå utstod Monitor sin första verldsbekanta strid med Merrimack, hvarvid han gick segrande ur striden och var dermed äfven kapten Ericssons uppfinning och Monitorsystemets framgång gifven. Af här anförda data synes det med hvilken, ef.er våra vanor och inrotade begrepp, ovanlig raskhet och energi de pansarklädda fartygen byggdes; det oaktadt började Norra Staternas befolkning, sedan jublet öfver Monitors seger något laggt sig, att utleta orsaken, hvarför Monitor ej förr varit sjöfärdig, så att den kunnat förekomma de olyckor, som Merrimack se dan hunnit tillfoga den. Klandret vände sig mot styrelsen, hvilken påstods ha vållat uppskof och försinkningar vid beställningen af de pansarfartyg, hvartill kongressen gifvit anslag. Så olika äro begreppen om ferm expedition i gamla och nya verlden! Efter en tjenktgöring af knappa 10 månader gick, såsom vi veta, Monitor till hvila i hafvets djup. Det var en kort karrier, men, till sina följder der märkvärdigaste, som något fartyg någonsin gjort eller torde komma att göra. Såsom vanligt vid en lyckad tillämpning af någon god id, har strid uppstått hvilken som är den rätte uppfinnaren af Monitorerna. Engelsmännen påstå att det är deras landsman, kapten C. Coles, och amerikanarne att det är kapten Ericsson som denna heder tillfaller. Af handlingar, som förvaras i nordamerikanska marindepartementets arkif, framgår emellertid, att kapten Ericsson offentliggjorde sin uppfinning ett år innan ännu någon nämnde kapten Coles, som uppfinnare i sjövapnet. Kapten Ericssons förslag till nytt system för anfall till sjös, öfverlemnades genom staden Newyork till kejsar Napoleon den 26 september 1854. Kejsaren afgaf genast intyg om dess mottagande. I detta förslag talar kapten E. om en roterande sköld. Året derpå ingaf kapten Coles ett förslag till engelska amiralitetet om byggande af en sorts flotte försedd med stillastående sköld. Tryckta dokumenter gifva ytterligare vid handen, att kapten Coles först 1859 föreslog en roterande sköld, på hvilken året derpå utkom ritning äfvensom på mekanismen för att svänga skölden med handkraft. Af dessa dokumenter, hvilkas vittnesbörd ej kan jäfvas, framgår otvetydigt att iden tili Monitererna utgått från kapten Ericsson och att han i detta fall ej är skyldig kapten Coles någonting; snarare kunde man, med stöd af förestående data, ha anledning förmoda att den sednare i någon mån hemtat iden till sitt namnkunniga fartyg Royal Sovereign från John FEriesson. Det är sorgligt att se hela folk vara lika afundsjuka som enskilda kunna vara det, helst när det gäller stora nationer, som borde vara för stolta att lysa med lånta fjädrar. Men allt som de stora och goda egenskaperna växa hos ett folk, så utveckla sig äfven de små och dåliga, och derföre är det, som engelsmännen vilja taga hedern för Monitorernas uppfinning från amerikanarne, och som ingen af dessa båda stora nationer är villig erkänna att den lyekade idn denna gång icke utgått från någon dera af dem. ! Svenskarne ha icke behöft deltaga i denna strid, emedan kapten Ericsson sjelf begagnat hvarje tillfälle att erkänna och tillkännagifva att han gör sig en heder af att vara en infödd svensk man, ehuru hans fädernesland var för litet och för fattigt, att i första hand kunna göra sig till godo frukterna af hats snille. (