Komitea hade af 17 personer mojtagit olika
förslager, men endast kunnat lemna förord åt
tre af dem. Deriblaud var vår landsman Jol
Ericssons.
Dessa tre förslag antogos också genast af
sjöministern till utförande, och Nordstaternas
första pansarfartyg Monitor, Galena och Iron-
sides blefvo säluuda byggda. Af dessa vann,
som bekant, Monitor, ett sådant erkännande,
att den gifvit namn åt en hel klass krigsfar-
tyg, hvars antagande, med större eller miudre
modifikationer, numera blifvit en nödvändighet
inom alla mariner.
Komiten afgaf sitt betänkande den 16 sep-
tember 1861 och den 8 nästföljande mars in-
kom till sjöministern rapport om att Förenta
Staternas ångare Monitor ankrat vid Hampton
Roads.
Dagen derpå utstod Monitor sin första verlds-
bekanta strid med Merrimack, hvarvid han gick
segrande ur striden och var dermed äfven kap-
ten Ericssons uppfinning och Monitorsystemets
framgång gifven.
Af här anförda data synes det med hvilken,
ef.er våra vanor och inrotade begrepp, ovanlig
raskhet och energi de pansarklädda fartygen
byggdes; det oaktadt började Norra Staternas
befolkning, sedan jublet öfver Monitors seger
något laggt sig, att utleta orsaken, hvarför
Monitor ej förr varit sjöfärdig, så att den kun-
nat förekomma de olyckor, som Merrimack se
dan hunnit tillfoga den. Klandret vände sig
mot styrelsen, hvilken påstods ha vållat upp-
skof och försinkningar vid beställningen af de
pansarfartyg, hvartill kongressen gifvit anslag.
Så olika äro begreppen om ferm expedition
i gamla och nya verlden!
Efter en tjenktgöring af knappa 10 månader
gick, såsom vi veta, Monitor till hvila i hafvets
djup. Det var en kort karrier, men, till sina följ-
der der märkvärdigaste, som något fartyg nå-
gonsin gjort eller torde komma att göra.
Såsom vanligt vid en lyckad tillämpning af nå-
gon god id, har strid uppstått hvilken som
är den rätte uppfinnaren af Monitorerna. En-
gelsmännen påstå att det är deras landsman,
kapten C. Coles, och amerikanarne att det är
kapten Ericsson som denna heder tillfaller.
Af handlingar, som förvaras i nordamerikan-
ska marindepartementets arkif, framgår emeller-
tid, att kapten Ericsson offentliggjorde sin upp-
finning ett år innan ännu någon nämnde kap-
ten Coles, som uppfinnare i sjövapnet. Kap-
ten Ericssons förslag till nytt system för an-
fall till sjös, öfverlemnades genom staden New-
york till kejsar Napoleon den 26 september
1854. Kejsaren afgaf genast intyg om dess
mottagande. I detta förslag talar kapten E. om
en roterande sköld. Året derpå ingaf kapten
Coles ett förslag till engelska amiralitetet om
byggande af en sorts flotte försedd med stilla-
stående sköld. Tryckta dokumenter gifva yt-
terligare vid handen, att kapten Coles först
1859 föreslog en roterande sköld, på hvilken
året derpå utkom ritning äfvensom på meka-
nismen för att svänga skölden med handkraft.
Af dessa dokumenter, hvilkas vittnesbörd ej
kan jäfvas, framgår otvetydigt att iden tili
Monitererna utgått från kapten Ericsson och
att han i detta fall ej är skyldig kapten Co-
les någonting; snarare kunde man, med stöd
af förestående data, ha anledning förmoda att
den sednare i någon mån hemtat iden till sitt
namnkunniga fartyg Royal Sovereign från John
FEriesson.
Det är sorgligt att se hela folk vara lika
afundsjuka som enskilda kunna vara det, helst
när det gäller stora nationer, som borde vara
för stolta att lysa med lånta fjädrar. Men allt
som de stora och goda egenskaperna växa hos
ett folk, så utveckla sig äfven de små och då-
liga, och derföre är det, som engelsmännen
vilja taga hedern för Monitorernas uppfinning
från amerikanarne, och som ingen af dessa bå-
da stora nationer är villig erkänna att den lye-
kade idn denna gång icke utgått från någon
dera af dem. !
Svenskarne ha icke behöft deltaga i denna
strid, emedan kapten Ericsson sjelf begagnat
hvarje tillfälle att erkänna och tillkännagifva
att han gör sig en heder af att vara en infödd
svensk man, ehuru hans fädernesland var för
litet och för fattigt, att i första hand kunna
göra sig till godo frukterna af hats snille.
(