FA RA ne er rm
nen? Skulle jag hafva misstagit mig på henne
och tagit hennes vänlighet för uppmuntran?
Är allt en dröm eller älskar hon honom verk-
ligen?
Om det gällt hans lif, kunde De Launay ej
reda sina tankar i detta hänseende.
När de Launay samma afton träffade miss
Morpeth, antog han en förolämpad älskares hela
köld och tillbakadragenhet. Han bemödade sig
äfven att dölja sin svartsjuka genom att egna
fröken Perschof en ifrig hyllning. Vi behöfva
ej säga, att fru Perschof var vid ett briljant
lynne och gjorde allt sitt för att höja sin rod-
nande dotters aktier genom upprepade anspel-
ningar på hennes farbroder borgmästaren, fa-
miljeporträtterna och dotterns fulländade upp-
fostran.
Fanny tycktes emellertid vara missnöjd, men
ej sorgsen. Den ena dagen efter den andra
flydde; hennes melankoli tillväxte, och ängslig
oro stod tydligen att läsa i hennes ansigte;
De Launay hade mer än en gång tillfälle att
se henne med feberaktig otålighet skynda en
person, som var anställd såsom brefbärare vid
hotellet, till mötes. Blek som marmor emot-
tog hon slutligen en morgon ett paket, som
bar Brests poststämpel och skyndade darrande,
liksom om hela bennes existens berodde af
paketets innehåll, till mr Burns, till hvilken
det var adresseradt,
De Launay såg allt, och hans svartsjuka vak-
nade ånyo. Utom sig störtade han ned uti
den lummiga trädgården, och kastade sig ned på
en bänk för att i djupet al sin själ begråta
sin olycka. Han hade ej setat der länge, då
en skön hand vidrörde hams skuldra och Fax