till den kungl. propositionet vi trodde och an--
togo såsom varande mera öppen och sjelfstän-
dig, än vi nu, efter herr Staaffs uppgift, be
klagligtvis finna den.
I det af hr Staaff sjelf här anförda yttrande
i borgareståndet finner man visserligen att han
talade emot lottningssystemet; men på samma
gång finner man äfven att han förenade sig och
instämde med hr Muren, som fcke talade der-
emot. För hvad talade han då?
Hr Murcn koncentrerade sina åsigter i föl-
jande förslag:
Då de uti K. M:ts nådiga proposition föreslagna
förändrade grunder för beväringsinrättningen och
för bildande af en landtstorm ännu inom landet
äro föga kända, då derjemte de icke väl torde
kunna pröfvas och bedömas, förrän förslag
till armeåns och beväringen: omorganisa-
tion i sin helhet och sammanhang blitvit
framstäldt, då slutligen med skäl kan ifrågasät-
tas, om den afgående representationen bör genom
sitt yttrande i en fråga af så genomgripande art
som denna i mer eller mindre mån binda blifvande
riksdags beslut, få rikets ständer i under-
dånighet anhålla, att K. M. täcktes till
kommande riksdags pröfning i sin helhet
framlägga denna fråga.
Detta hr Murens förslag att formulera rikets
ständers svar på K. M:ts proposition innebär
ej något ogillande af grunderna för densamma,
utan, hvad hr Witt i sitt yttrande äfven genast
visade, snarare en inbjudning till regeringen att
till nästa riksdag återkomma med samma för-
slag. Och då hr Staaff, hvad han här ofvan
sjelf bestyrker, instämde deri, så har han äfven,
trots sitt yttrande mot lottningssystemet, i kon-
klusionen intagit samma ståndpunkt som herr
Murcn, hvadan han äfven offentligt derefter
måste bedömas.
Hr Staaff erinrar vidare derom, att hr Mu-
ren, efter det hr Gabn framställt sitt förslag
till amendement, godkände detsamma, så att
någon votering emellan hr Murens och hr Gahns
meningar alls icke egde rum.
Det ser ut som hr Staaff ej skulle hafva
märkt att hr Gahns modifikation endast afsåg
att hjelpa hr Murcn, så att han och hans parti
skulle komma att synas något skiljaktiga från
adeln och presteståndet. Hr Gahn föreslog neml.
ingenting annat än att rikets ständer måtte — på
grund af jota för jota samma premisser, som hr
Muren framställt, — förklara sig icke böra godkän-
na K. M:s proposition, men i underdånighet anhål-
la om ett fullständigt utarbetadt förslag till nästa
riksdag. Och jemför man nu detta hr Gahns
amendement med hr Murens förslag, så blifver
det väl ganska svårt att deri upptäcka någon
egentlig skillnad. I det ena som det andra
hänvisas ärendet till en fullständigare utredning,
att framläggas till nästa riksdag, utan att nå-
gotdera ogillar grunderna, hvarpå propositionen
nu hvilade. När i sak således ingen skiljak-
tighet emellan hr Murens och hr Gahns förslag
förelanns, vittnar hr Murens godkännande af
det sednare om platt ingenting. Det förän-
drade icke ens ett enda tuppfjät i hans afsigt.
Och förändrades icke hr Murtus, så förändra-
des icke heller hr Staaffs, hvilken med honom
instämt.
Herr Schwan helsade borgareståndet vid riks-
dagens öppnande med de minnesvärda orden:
egörer icke som jag lefver, utan som jag lärer.
Detta tänkespråk måste ha gjort ett djupt in-
tryck på hr Staaff, då han talat emot lottnin-
gen, men fnstämt med hr Muren. Hr Staaff
säger sig icke asticka under stolen med sina
tankar,. Det må vara, men på understolen
kommer dock alltid den som talar ett, men in-
stämmer i ett annat. Säge hvad man vill, så
förhåller det sig väl så bär i verlden, att man,
för att vara något slags politisk person, måste
hänga ihop, vi mena ej med partiet — ty deri
har säkerligen ej hr Staaff svikit — utan med
sig sjelf.
Hvad beträffar hr Staaffs uppgift att hrr
Björck och Lindström voterat med hr Muren
eller hr Gahn, hvilket i sak är alldeles detsam-
ma, bör det ej kunna läggas oss till nackdel,
att vi tänkte bättre om dem än så. Vikunna
emellertid ej betvifla uppgiften, utan låta den
stå för hr Staaffs räkning. Dessa herrars affall
i denna fråga från den sjelfständiga, från lokal-
och jernvägsband fria sidan inom ståndet gif-
ver oss blott anledning att afsluta denna skrif-
velse med de på sorgkort gemenligen förekom-
mande bokstäfverna: S. B. O. 8.
Rätteg.- och volisnyheter.