Article Image
till den kungl. propositionet vi trodde och an-togo såsom varande mera öppen och sjelfständig, än vi nu, efter herr Staaffs uppgift, be klagligtvis finna den. I det af hr Staaff sjelf här anförda yttrande i borgareståndet finner man visserligen att han talade emot lottningssystemet; men på samma gång finner man äfven att han förenade sig och instämde med hr Muren, som fcke talade deremot. För hvad talade han då? Hr Murcn koncentrerade sina åsigter i följande förslag: Då de uti K. M:ts nådiga proposition föreslagna förändrade grunder för beväringsinrättningen och för bildande af en landtstorm ännu inom landet äro föga kända, då derjemte de icke väl torde kunna pröfvas och bedömas, förrän förslag till armeåns och beväringen: omorganisation i sin helhet och sammanhang blitvit framstäldt, då slutligen med skäl kan ifrågasättas, om den afgående representationen bör genom sitt yttrande i en fråga af så genomgripande art som denna i mer eller mindre mån binda blifvande riksdags beslut, få rikets ständer i underdånighet anhålla, att K. M. täcktes till kommande riksdags pröfning i sin helhet framlägga denna fråga. Detta hr Murens förslag att formulera rikets ständers svar på K. M:ts proposition innebär ej något ogillande af grunderna för densamma, utan, hvad hr Witt i sitt yttrande äfven genast visade, snarare en inbjudning till regeringen att till nästa riksdag återkomma med samma förslag. Och då hr Staaff, hvad han här ofvan sjelf bestyrker, instämde deri, så har han äfven, trots sitt yttrande mot lottningssystemet, i konklusionen intagit samma ståndpunkt som herr Murcn, hvadan han äfven offentligt derefter måste bedömas. Hr Staaff erinrar vidare derom, att hr Muren, efter det hr Gabn framställt sitt förslag till amendement, godkände detsamma, så att någon votering emellan hr Murens och hr Gahns meningar alls icke egde rum. Det ser ut som hr Staaff ej skulle hafva märkt att hr Gahns modifikation endast afsåg att hjelpa hr Murcn, så att han och hans parti skulle komma att synas något skiljaktiga från adeln och presteståndet. Hr Gahn föreslog neml. ingenting annat än att rikets ständer måtte — på grund af jota för jota samma premisser, som hr Muren framställt, — förklara sig icke böra godkänna K. M:s proposition, men i underdånighet anhålla om ett fullständigt utarbetadt förslag till nästa riksdag. Och jemför man nu detta hr Gahns amendement med hr Murens förslag, så blifver det väl ganska svårt att deri upptäcka någon egentlig skillnad. I det ena som det andra hänvisas ärendet till en fullständigare utredning, att framläggas till nästa riksdag, utan att någotdera ogillar grunderna, hvarpå propositionen nu hvilade. När i sak således ingen skiljaktighet emellan hr Murens och hr Gahns förslag förelanns, vittnar hr Murens godkännande af det sednare om platt ingenting. Det förändrade icke ens ett enda tuppfjät i hans afsigt. Och förändrades icke hr Murtus, så förändrades icke heller hr Staaffs, hvilken med honom instämt. Herr Schwan helsade borgareståndet vid riksdagens öppnande med de minnesvärda orden: egörer icke som jag lefver, utan som jag lärer. Detta tänkespråk måste ha gjort ett djupt intryck på hr Staaff, då han talat emot lottningen, men fnstämt med hr Muren. Hr Staaff säger sig icke asticka under stolen med sina tankar,. Det må vara, men på understolen kommer dock alltid den som talar ett, men instämmer i ett annat. Säge hvad man vill, så förhåller det sig väl så bär i verlden, att man, för att vara något slags politisk person, måste hänga ihop, vi mena ej med partiet — ty deri har säkerligen ej hr Staaff svikit — utan med sig sjelf. Hvad beträffar hr Staaffs uppgift att hrr Björck och Lindström voterat med hr Muren eller hr Gahn, hvilket i sak är alldeles detsamma, bör det ej kunna läggas oss till nackdel, att vi tänkte bättre om dem än så. Vikunna emellertid ej betvifla uppgiften, utan låta den stå för hr Staaffs räkning. Dessa herrars affall i denna fråga från den sjelfständiga, från lokaloch jernvägsband fria sidan inom ståndet gifver oss blott anledning att afsluta denna skrifvelse med de på sorgkort gemenligen förekommande bokstäfverna: S. B. O. 8. Rätteg.och volisnyheter.

14 maj 1866, sida 3

Thumbnail