Ull, Nera al AM IUT pF dan. -2AMLalvy ar IIvile liga kunde under sådana förhållanden ej blifve stort. Hr R. gillade för öfrigt beväringsåldrens framflyttande från 20:de till 21:a året, emedan yngliugarne då vunnit mera stadga; bevärlngsårens utsträckning från 5 till 190 3, emedan det ändock alltid under vanliga förhållanden blifver en pappersarme och i krigstid väl kunna behöfvas; samt slutligen förslaget till bildandet af en landstorm, desto heldre det sednare, som det blott fulländade grundsatsen, att hvar och en vore skyldig att försvara fäderneslandet, och han dessutom sjelf väckt vid förra riksdagen en motion i samma syfte. Enär emedlertid Tal. ej kunde, för sin del, gilla de väsentligaste grundsatserna i förevarande reorganisationsförslag, trodde han dock icke att man särskildt borde antaga några vissa delar deraf, utan afslå det ena med det andra. För att så åskådligt som möjligt i en enda bild visa förslagets oantaglighet, tänkte sig hr R. derefter ett anfall från rysk sida. Landtförsvarskomiten, sade han, har antagit att Rysslands första anfallsstyrka skulle kunna komma att uppgå till 35 a 40,000 man. Låt så vara. Men antaga kan man ej att Ryssland med denna arme blott anfaller en enda punkt, utan fördelar den på flera. Sålunda är det tänkbart att det, tör att fördela våra försvarskrafter, på en och samma gång hotar Norrland; intränger, så vidt det sig göra låter, i Stockholms skärgård, samt instänger Carlskrona; aldeles som under (Krimkriget vestmakterna instängde Cronstadt och Sebastopol) för att beröfva oss alla fördelar af vår flotta, under det att de med hufvudstyrkan landstiga t. ex. vid Grisslehamn, som alltid erbjuder den bästa förbindelse öfver Aland med det Finskryska fastlandet. Från alla dessa hotade platser skall man då ropa efter försvarshjelp. Tänkom oss då en mindre krigsfot på 50,000 man eller en större på 70,000? Skola väl de förslå? Omöjligt. Tänkom oss dem beväpnade — enligt uppgift i den redan behandlade 4:de hufvudtiteln med blott 25,000 dugliga gevär — och enligt generalfälttygmästarens egen förklaring med dfärdiga delara af några ytterligare tusental. I sanning, vår belägenhet vore beklaglig! Tänkom oss vidare de oöfvade beväringsmassorna först nu inkallade för att öfvas! Hr R. ansåg på grund häraf försvarssystemets reorganisation, näst den genomförda representationsförändringen, utgöra landets vigtigaste lifsfråga samt påkalla allas omtanka och uppmärksamhet. I fosterlandets välbetänkta intresse trodde han också, att Regeringen skulle framlägga för näst sammanträdande riksförsamling ett nytt, efter vårt lands behof och tillgångar bättre beräknadt reorganisationsförslag, ehuru han befarade, för att endast döma af 4:de hufvudtitelns uppställning vid denna riksdag, att de militära fördomarne äfven dervid kunde göra sig allt för mycket gällande och sålunda folkbeväpningssystemet ändock icke blifva nöjaktigt erkändt. I sammanhang härmed erinrade han sig att ordföranden i det sammansatta utskottet, som uppgjort betänkandet, hr grefve E. Sparre, en varm vän för öfrigt af Kongl. Maj:ts proposition, vid det gemensamma sammanträdet på Riddarhuset yttrat: watt hvar och en må vara betänkt på att framställa ett annat förslagu; en offentligt uttalad önskan och uppmaning som hr R. trodde att man icke helt och hållet borde låta obemärkt dö bort, utan tvärtom uppmärksamt lägga på sinnet. Men då det väl vore gifvet att icke chvar manu kunde uppgöra ett nytt och antagligt reorganisationsförslag, att detta till och med nära nog vore omöjligt för hvar och en enskildt, så ansåg han bäst vara att några delegerade — såsom komite — borde af de folkvalda stånden före riksdagens afslutande utses, för att taga den vigtiga frågan i öfvervägande, samt i bästa fallet uppgöra en för hela landet lämplig försvarsplan, hvilken, 1 händelse Regn till nästa riksdag inkom med ett nytt förslag, då kunde aflemnas såsom kontraproposition dertill. Hr R. hade tvenne gånger ordet. Andra gången lade han ökad vigt på nödvändigheten af en armåreorganisation. Historien, yttrade han, ger allt för omisskänneligt vid handen att landets aristokratiska elementer under framfarna, för vår -hjelteära lysande tider ganska framstående och ärofullt kämpat för uppprätthållandet af landets politiska sjelfständighet och oberoende, i vår ställning till utlandet. Sedan, efter den genomförda representationsförändringen, mera demokratiska elementer nu öfvertagit omvårdnaden af landets allmänna angelägenheter, hafva dessa elementer jemväl iklädt sig försvarets alla åligganden. Han kunde ej heller be tvifla att de icke skulle känna sig manade dertill. Ofvertygad om att frågan hvarken kunde eller borde falla, ansåg han att af de två, al herrar Björck och Muren framställa förslager til underdånig skrifvelse i ämnet, det af den sed nare framställda vore bäst, men förklarade, efte; nogare tagen kännedom derom, ej heller de motsvara hans uppfattning af frågan, hvadar