nedstigande led härstammar från den genom
sin katekes bekante erkebiskopen i Upsala Olaus
Svebilius, hvars barn år 1684 blefvo af konung
Carl XI adlade under namnet Adlerberg. Den
nye generalguvernören är sonsons sonssonsson
till erkebiskop Svebilius samt son till ministern
för ryska hofvet. Denna gren af ätten har
alltsedan Carl XII:s tid varit bosatt i Ostersjö-
provinserna.
Prinran. (Insänd.) Då representations-
frågan var under afgörande, beslöts, att för
de deputationers tal, som förekommo, skulle i
tryck redogöras, och att hvarje deltagare i
deputationen af denna redogörelse skulle er-
hålla ett exemplar afgiftsfritt. Stockholms ar-
betare, hvilka äfven till justitieministern afläto
en adress, för hvilken i sagde samling redo-
göres, ha ännu icke erhållit något exemplar af
den nämnda brochyren, och man tager sig der-
före anledning att fråga, huruvida icke något
sådant är att förvänta och om arbetarne blif-
vit bortglömda under det de öfriga ibågkommits.
Offentliga nöjen.
På Södra teatern gafs i onsdags afton den
förut omtalta representationen till förmån för
en afliden skådespelares enka. I En Kome-
diant hade man nöjet se fru Fhegerström, som
erhållit en evig ungdom på sin lyckliga lott,
och fru Gustafsson, som med lif och kraftig
expression spelade den för stora artister vur-
mande hökarenkan. I operetten St. Marcus-
Lejonet,, med karakteristiska melodier, ådaga-
lade hr Thegerström ett nytt prof på sin stora
förmåga af maskering och sin talang att kon-
seqvent genomföra rollen af gubbe; hr Gustafs-
son var en så komiskt förskräcklig medlem af
det venetianska tiomannarådet, som man nå-
gonsin kunde önska, och en debutante, mam
sell Söderberg, förrådde goda anlag både för
sång och spel.
Mamsell Hebbe biträdde med tre folkvisor,
som voro upptagna på programmet, och genom
inropning och stormande bifall aflockades den
talangfulla sångerskan ännu en folkvisa på
köpet.
Mamsell Hebbe lärer komma utt för sista
gången uppträda på kungl. teatern om män-
dag. Och sedan lugna sig väl Michaeli-dyr-
karne!
Hr Rohdes teatersällskap började i går sina
representationer å Cirkus-teatern på Djurgår-
den. Man gaf då icke några nya stycken; det
hör icke till bruket: en teaterdirektör vet, att
publiken gerna återser omtyckta sujetter första
gången i bekanta roller. Men snart skall man
rå se annat. Der är under inöfning: Skräd-
dare, naturpoet, lustspel i 5 tablåer, bearbet-
ning från tyskan med originalkupletter af Eng-
ström; och vidare förbereder man ett kassa-
stycke: Mellan Stockholm och Indien, öfver-
sättning från tyskan.
Herr Iljortbergs konsert-matine i kungliga
teaterns foyer hade, trots middagens ostadiga
väderlek, ditlockat en talrik publik, som vid
hvarje nummer genom applåder betygade så
konsertgifvaren som de biträdande artisterna
sin tacksamhet. Genom hr Arnoldsons iusjuk-
nande gick publiken miste om en aria ur
Mercadantes Eden; fru Michaeli hade den
godheten att i stället sjunga IL. Berens älskliga
tondikt: Sjung, sjung, hvilken otvifvelaktigt
bör anses som glanspunkten af matingn, som
afslutades med Welch neue Lust, (vals), en
riktig salongspjes, hvaruti nyssnämnda sånger-
ska hade rikt tillfälle att visa sin eminenta ta-
lang. Med nöje återfann man på programmet
Ernst:s Morceau de Salon, som på ett förtjenst-
fullt sätt återgafs af vår unge mycket lofvande
violist, hr Hagemeister.
Smånyheter.
I måndags middag inträffade att en 5-årig gosse,
aAa M-J So Ar oe 110
anled at AN