liqvidera en så stor räkning, som denna, femtio minuter sedan varorna blifvit levererade. — Har ni aldrig hört att man brukar göra så, säger ni? — Nåväl! så skall ni få både se och höra det i dag. — Bah! ni känner icke summans belopp och kan således ej betala förrän jag vill. — Jag har uttrycklig tillsägelse, att uppgöra liqviden i dag, och för att icke fru grefvinnan skall få någon anledning att bli missnöjd med mig, så... — Hör på, min förträfflige vän... — Jag hör. — Ni vet att jag utom tyger till livreer, baloch promenadklädningar m. m. äfven åtagit mig furnera er ädla matmor och fröken Arthemise med liunevaror och spetsar? — Ja; nå än sedan? — Jo, så snart jag levererat äfven de sistnämnda varorna, skall jag presentera er en fullständig räkning, och jag lofvar er att då icke vägra mottaga dess belopp — Durand... Durand, ni missbrukar min vänskap! oo. Tänk om jag för er skull ådroge mig min ädla och goda matmoders ogunst! — Hon behötver icke veta, om jag fått penza eller ej. — Men om hon frågar mig?... — Nå, min Gud! då svarar ni, såsom sanningen är, att Jag ännu ej hunnit få räkningen t ordning. : — Ni vill det då bestämdt? — Jag: ber er derom: