olycklige brottslingen är son till en inom för-
samlingen tjenstgörande prestman.
Uppdagadt dråp, Den flera gånger omförmälde
brottslingen Lars Fredrik Hedlund, häktad och
tilltalad för rån m. m., har förliden söndag infört.
f. polismästaren Östlund aflagt bekännelsen om ett
af honom förliden höst begånget dråp, hvilket brott
endast genom en försynenvs underbara skickelse
blifvit uppdagadt. För omkring åtta dagar sedan
uppflöt nemligen i sjön straxt utom Danviks tull
liket efter en karl, som med anledning af ett hos
honom funnet prestbetyg antogs vara f. korkskära-
ren John Oscar Robert Ström, hvilket antagande
sedermera bestyrktes af den person, hos hvilken
han varit boende. Karlen återfanns emellertid i
en besynnerlig belägenhet, enär han hade på sig
endast väst och byxor, men saknade såväl öfver-
som underrock samt stöflor och galoscher, hvilka
persedlar Ström, då han sist lemnade bostaden, var
iklädd. Detta i förening med den omständigheten
att han hade ett sår under hakan och att hans
skjorta var blodig gaf anledning misstänka, det han
blifvit mördad, men någon anledning för efterspa-
nandet af mördaren hade man till en början icke.
Beskrifningen på de af Ström vid försvinnandet in-
nehafda klädespersedlar ledde emellertid polisens
uppmärksamhet derpå, att häktade Hedlund, kort
förr än han afvek från sin kondition hos korkskä-
raren Lundgren å söder, varit sedd innehafva dy-
lika kläder, och nu började man anställa efterspa-
ningar för tt få visshet i detta hänseende. Hed-
lund, som att börja med ingalunda anade de miss-
tankar för hvilka han var föremål, erkände att han
innehaft dylika plagg, men då han sedermera märk-
te hvaråt det lutade, sökte han taga igen sina ord
så godt han kunde och påstod sig alls icke känna
Ström. Han undergick emellertid från den dag
han tydligt insåg sig vara misstänkt för detta brott
en märkbar förändring i häktet. Under flera da-
gar förtärde han ingen föda och njöt heller icke
någon sömn. Alla försök att förmå honom till be-
kännelse tillbakavisade han med en ihärdig tyst-
nad eller genom korta nekande svar. I hela hans
uppförande röjde sig en oro som han förut icke
visat. Sistlidne lördag började dock sinnet något
mjukna och i söndags begärde han enskildt sam-
tal med polismästaren Östlund, som också efter-
kom hans begäran. Detta samtal räckte flera tim-
mar, derunder Hedlund länge visade sig liksom
döf för alla polismästarens uppmaningar, men slut-
ligen lättade han sitt samvete och bekände under
tårar följande:
En dag i slutet af november månad, den 20 el-
ler 21, infann sig, med anledning af en annons om
arbetsbiträde, å fabrikör Lundgrens korkskärare-
verkstad, n:o 52 Stora Bondegatan, en karl, som
kallade sig Ström och begärde arbete. Hedlund
som ensam uppehöll sig å den aflägset belägna
verkstaden råkade på detta sätt tillsammans med
Ström, och besökte i hans sällskap straxt derefter
en närbelägen krog, kallad Gula Knuten, der de
bjödo hvarandra på hvar sitt glas konjak. Der-
jemte medförde Hedlund vid bortgåendet från kro-
gen ett qvarter dylik spritdryck uti en halfbutelj,
som han tagit med sig från fabriken, och återvän-
de dit i Ströms sällskap. Härefter satte de sig
ned att spela kort å verkstaden och fortsatte här-
med ungefär en timme, derunder Hedlund ständigt
vann. Konjaksbuteljen hade under tiden blifvit
tömd, så att de begge spelarne voro temligen upp-
lifvade, och nu råkade de i ordvexling med hvar-
andra, emedan spelet, såsom Ström påstod, ej gått
ärligt till, hvarföre han också sökte taga åter den
på bordet liggande spelvinsten. Nu blef Hedlund
ond och gaf Ström ett slag i ansigtet med knuten
hand, hvarpå Ström svarade på samma sätt. Hed-
lund fattade då halfbuteljen och tilldelade härmed
Ström ett slag i hufvudet, så att flaskan gick sön-
der, dervid halsen och en del af det s. k. bröstet
stannade qvar i Hedlunds hand. Då nu Ström för
andra gången rusade på Hedlund, gaf denne ho-
nom ett så våldsamt slag under hakan, att Ström
raglade baklänges i golfvet och blod började i ym-
nighet flöda ur det med flaskhalsen tillfogade så-
ret. Sedan Hedlund förgäfves sökt hämma blod-
flödet, beslöt han sig för att afvika från staden.
Han lemnade derföre verkstaden och begaf sig till
den ofvannämnda krogen, der han intog ytterligare
förtäring af spirituosa. Här rann det honom emel-
lertid i sinnet, att, om brottet upptäcktes, han der-
före skulle blifva misstänkt, hvartöre han på ef-
termiddagen återvände till verkstaden, der Ström
qvarlåg på samma ställe och uppgaf andan några
minuter efter H:s ditkomst. Hedlund bragte nu
liket in i ett innanför verkstaden beläget mindre
rum eller skrubb samt rengjorde golfvet från den
derå samlade blodmassan. Påföljande morgon kl.
4—5 drog ban den döda kroppen, sedan han dolt
den i tvänne säckar, ut till Danvikstull, der han
nedanför den å bergen belägna qvarnen kastade
den i sjön, derförinnan han dock lade flera stenar
i ena säcken för att hindra liket att flyta upp.
Härefter återvände han hem, troende sig sålunda
hafva sopat igen alla spår efter det förötvade brot-
tet. Ödet ville emellertid att Ström i ena byxfic-
kan medförde sitt prestbetyg, hvarigenom man er-
for hvem den döde var. Hade så ej varit, skulle
detta brott otvifvelaktigt aldrig hafva blifvit upp-
täckt. Några dagar derefter afvek Hedlund trån
sin kondition hos Lundgren, medtagande ettstörre
penningebelopp, som han till uppköp af materia-
lier erhållit, samt strök nn omkring på landsvä-
garne emellan Upsala, Norrtelje, Waxholm och
Stockholm, samt återkom hit den 5 december: Här
uppehöll han sig till medio af januari månad detta
år, då han häktades för stöld.
I öfrigt nekade Hedlund att vara skyldig till
något annat brott, utom de han redan förut er-
känt, nemligen rånet å osthandlaren Holmström
samt åtskilliga stölder. Skälet dertill, att han så
envist vägrat sanningsenligt uppgifva hvar han hål-
lit till under december månad, förklarade han nu
vara det, att han ville skydda en å söder boende
familj, hos hvilken han tidtals och till största de-
len under denna månad bott, men som vid poli-
sens der flera gånger gjorda förfrågningar förtegat
detta.
Efter afgifvandet af denna bekännelse, som se-
dermera togs till protokoll och af Hedlund vid-
hölls, återfördes han i sin cell, synbarligen lättad
till sinnet. Han begärde af polismästaren atti:få
någon sysselsättning i sin ensamhet samt någon
lättare föda, sedan han under flera dygn ingenting
förtärt, och detta blef honom beviljadt. (D.-B.)
Rådhusrätten.
- 2? mob mR At YLILIALÅ hast nån Af? Ihaarkättnn