— Hear ni gått i författning om att anskaffa betjenter ännu? frågade Rivat, sedan Karin aflägsnat sig. — Ja, jag har just i dag på morgonen varit aute i staden för den sakens skull... — Nå, har ni lyckats finna några?... — Jag har vidtalat fyra ynglingar som tjenat i mycket förnäma hus... De se ut att vara hederliga och bra gossar... Jag bad dem komma hit i afton: ni får då antaga dem, i händelse de behaga er, i annat fall... — Åh! då ni anser dem vara att rekommendera, bli vi nog belåtna med dem. — Jag har också talat vid en skräddare att förfärdiga livreerna; så snart han fått tyger m. m. sig tillskickade, lemnar han alit hvad han har för händer och skrider genast till verket. — Det var bra... Han kan få börja redan i morgon... — Hvilka äro fru grefvinnans färger? — Vår vapensköld är ganska betecknande... tre guldåsnor i rödt fält... Ni förstår, åsnor) och Sainte-Anille? — Fullkomligt : .. fullkomligt..: Eftersom vapnet är sådant, böra livreerna, så vidt jag kan förstå, vara röda och prydda med guld.galoner .. . — Ni tycks vara en riktig mästare i heraldiken, min bäste herr Durand. — Åh det är vana som gör det... Jag har ett skarlakansrödt kläde, som är det vackraste marr kan tänka sig. — Vi skola väl ta utaf det då. .: ———— ) Ågmna på franska åne.