RER NTA ÅN EN RINGA LINDE
måste afskiljas från densamma, för att ic
den explosif. Samma ämne således, som ge-
nom sin inblandning i fotogen gör den explo-
sif på de vanliga fotogenlamporna, brinner cu-
bart på dessa gaslampor utan ringaste fara.
Vid härvarande
verk har en serie af för-
sök börjat anställas för att studera lampornas
egenskaper och utröna Iysningskostuaderna m.
m. 1 igt att, om de bestå profvet, föreslå hes
vederbörande deras antagande till belysning al
studens gator utom gasterritoriet i stället för
de gamla, sömniga oljelamporna, som der äunu
be
gnas.
Som det är mycket troligt, alt lanporna
ga, hafva hut-
fått hopp em att
se hela staden upplyst med gas. För mindre
städer, jernvägsstationer och audra ställen, der
en stark upplysning är behöllig, men gasverks-
anläggning icke lönar sig, böra dessa lampor
blifva särdeles välkomna.
Uppfinningen är gjord af professor Wilauder,
som derpå erhållit tioårigt patent.
Sedeförfalskrinrgen. Polisransak-
ning har sednast i förrgar hällits med de för
utprångling af falska privatbankssedlar häktade
och tilltalade arbetskarlarne Gullander och Strö-
berg, de:vid sådana upplysningar kommo i da-
gen, att med bestämdhet kan autagas, det Gul-
lander baft gemenskap med tillverkaren at de
falska scdlarne och sjelf, af fruktan för att blifva
upptäckt, utlagt kuytet i sjön. Han är dess-
utom af en klädmäklerska igenkänd såsom den
der redan i förra veckan hos henne utprånglat
en femriksdalerssedel, churu han förnekar såväl
detta som andra för horom besvärande omstän-
digheter. Mot Ströberg förekommer deremot
ingenting annat än att han, ehuru misstänkande
de af hans hustru upphittade sedlarnas riktig-
het, likväl deltagit i utprånglingen deraf. Det
är nu, enligt Posttiduingen, fullt koustateradt,
att tillverkaren är en stentryckeriarbetare Alexan-
der Lindberg, som för ett par år sedan hitkom
med fångförpassning fråu Ryssland, der han
deltagit i tillverkningen af falska statsobliga
tioner. Lindberg, som här varit sorgfalligt ef
terspanad, kommer nu att allmänneligen efter-
lysas.
Ailmogens känslor för kon-
skriptionren. En enfaldig, men iörmö-
gen bonde i Norra Wadsbo blef helt förskräckt
då någon af hans graunar omnämnde för ho-
nom att landtvärnet nu skall sättas uppigen
och att det snart blir ofre med Russemw. (Med
landtvärnet menade berättaren konskriptio
frågan, som nu är i görningen). Donna hans
häpnad ökades ännu mer, då han kom att
tänka på sin ende, förhoppningsfulle son, hvil-
ken, ehuru blott 21 år gammal, till midsom-
mar skall träda i äktenskap med Granne-Pehrs
Stina. Detta kom farsgubben att bäfva, och
han såg redan 1 andanom sin Gustaf genom-
stucken af ruska bajonetter. Här, om nä-
gonsin, voro goda råd dyra, ty Gustaf skulle
räddas, det hade han gett sig hin på.
En ljus ide uppgick i denna förfviflans stund
för hans sorgsna själ, Han kallade Gustaf till
sig, redogjorde för honom i hvilken fara han
sväfvade, genom den gemena förordninga att
landtvärnet skall sättas upp igen, samt den
ruska fejden som derigenom skulle bli, men,
fortsatte den omtänksamme fadren, ja vet ett
rå, å da elår inte felt, bli läsare Gustaf, så
tar inte befäla däk, tu ja har allri hört, att en
läsare blitt krissman.
Och så skedde. Den förr så glade, lefnads-
friske yngliugen, som med fröjd blickade in i
lifvet, är nu vorden en väckwv och går med
nerböjdt hufvud, grubblande och tyst som cn
forntida andäktig klosterbroder. — Och allt
deta för det förskräckliga landtvärnets skull.
En fridlyst musikläktare. (m-
sändt.) Man ser nu dagligen posten i Carl
XIII:s torg med mer eller mindre rytande åt-
börder ständigt och jemt nalkas den der pla-
cerade musikläktaren för att jaga bort de små-
herrskap som under sina lekar våga beträda
den. Troligen fruktas för att ställningen skall
ramla under den fi ga tyngden. IHvad ve-
derbörande ändå ibland äro omtänksammal
SS Till mRionde skarpskytteka:-
Paniet. Bade muntligen och 1 ett par bref
ha vi blifvit anmodade att framföra till detta
kompani en önskan, som torde delas af många:
att kompaniet ville ännu en gång föranstalta
en sådan soire som det gifvit två gånger med
så stor framgång. Dessa soircer voro vackra
komma alt visa sig ändamål:
vudstadens invånare omsider
och så roande, att det är mycket sannolikt att
en ny skulle slå bra ut för kompanikassan;
och besväret — eburu stort — veta vi alt
nionde kompaniet icke drager sig för.
Musikaliska nöj Annu är dev:
musikaliska säsongen icke siut. Så länge träd. och
mark stå i sin gråa skrud lockas man icke så
starkt utom stadens portar, att man ej har tid att
njuta de sista tonerna från vinterns konsertsån-
gare. Det skall således troligen lyckas för fru
Mathilda Heitman, en artist som vi bättre kän-
de under namnet Mathilda Rosendahl, att få åte
många af sina vänner på den musikaliska mat