AES BS
Det var Alberics.
Midt i dess panna gapade ett förfärligt sår
hvarur några bloddroppar långsamt framsipp:
rade.
På hufvudkudden satt en svart fogel, som
flaxade med vingarne.
Dagen efter denna ohyggliga bröllopsnatt fann
man tvänne kroppar ligga utsträckta på golfvet
i brudgemaket.
Philip var död.
Blanche var afsvimmad.
Liket hade försvunnit.
När Blanche återkom till sans, hoppades hon
straxt att hon varit lekboll för någon förfärlig
dröm.
Fåfängt hopp.
Philips plötsliga död bekräftade mer än till-
räckligt den fasaväckande händelsen.
IHädanefter hade den olyckliga unga qvin-
nan ingen glädje mer att vänta sig här i
lifvet.
Minnet af den rysliga scen som jag nyss
skildrat förföljde henne öfverallt.
Ständigt kände hon spökets kyss på sina
läppar.
Ständigt kände hon sig sluten 1 dess kyliga
famn.
Hon hade icke varit gäckad af en synvilla;
det säkraste beviset derpå dröjde ej att låta sig
förnimmas.
Blanche märkte snart att hon skulle blifva
mor!
Tre fjerdedels år efter sin bröllopsdag födde
Blanche en son.