ESESEE - -— AN
Den unge officeren var en skytt af första
ordningen.
Fogeln töll.
Philip kände sig lugnad.
Under en stund hade han fruktatatt intet
jordiskt vapen skulle förmå uträtta något mot
den hämnande korpen.
Han tog ånyo bort en af de stenar som
stängde ingången till kojan.
Derpå kastade han in den döda korpen ge
nom hålet, och sedan han lagt stenen tillbaka
på dess plats, uppsökte han sin häst som stod
bunden vid ett träd på några hundra stegs af-
stånd från det ställe, der den ohyggliga striden
mellan de båda bröderna egt rum.
Han begaf sig härefter i sporrsträck till
Saint-Germain och gjorde der de uppköp han
talat om dagen förut.
Knappt hade han hunnit på återvägen till slot-
et, förrän det började ymnigt snöa.
Slumpen gynnade den eländige brodermör
daren.
Marken betäcktes af djup snö, och den fläck
af jorden som nyss förut sölats af blod ble
rentvådd.
XV.
Brudgummen.
När Philip kom tillbaka hem efter sin ut
flykt till Saint-Germain, hade Alberie ännuickt
hörts af.
Men ingen menniska oroade sig öfver han
långa bortovaro.