Om kaffe, öl och vin ibarnaåldern:
(Af professor Faye. Ur norskt magasin för
läkarevetenskap.)
Bland ämnen som ofta upptagas i barndie-
ten förtjena ett par att särskildt omnämnas,
då de, på grund af deras flitiga begagnande af
fullvuxne och i familjelifvet, och jemväl eme-
dan de i allmänhet anses som goda födoäm-
nen, ofta bjudas åt barn. Dessa ämnen äro:
kaffe och öl.
Det förra njules. som bekant i form af de:
kokt af alla samhällsklasser i vårt land, och
då man håller före att drycken är serdeles nä-
rande) och för öfrigt temligen oskyldig i sin
verkan på organismen, kan det icke väcka för-
undran att höra det äfven barn och detta till
och med vid mycket tidig ålder, få katle lika
som man dermed gjorde en god gerning. Vid
de mångfaldiga analyser som blifvit verkställda,
har man visserligen kommit till noggrann. kän-
nedom om kaffets beståndsdelar, och det låter
väl icke förneka sig att deribland finnas äm-
nen som kunna anses närande, hvilket då fö-
Teträdesvis skulle gälla kafeinen; men om man
gör afseende på den ytterst ringa mängd af
fasta beståndsdelar, som återstå vid afdunst-
ningen af en kopp vanlig kaffedekokt, måste
det bli klart att blott en ringa qvantitet posi-
tivt närande ämne) på detta sätt kommer or-
ganismen till godo.
Man måste nemligen, vid betraktande af dryc-
kens beskaffenhet såsom näringsämne, afdraga
det tillskott som erhålles genom tillsatsen af
mjölk eller grädde och socker; ty att dessa
saker äro närande är visst och sannt, men de
höra icke till kaffet såsom sådant och förblifva
lika närande utan att blandas dermed. Som
bekant innehåller det brända kaffet äfven iäm-
nen, som verka starkt på nervsystemet och
framkalla ett tillstånd, som hos den ovane —
isynnerhet om kaffet är väl tillagadt — tydligt
ger sig tillkänna genom en upphettning, hvars
följder visa sig i rubbningar i ådersystemets
verksamhet och närmast i hjertklappning, hvar-
på åter följer en känsla af tyngd och matthet.
Ehura dessa verkningar minskas genom dagligt
begagnande och äro mindre märkbara vid bru-
ket af svagt kaffe, kan man likväl icke kalla
verkan deraf alldeles oskyldig, och i alla hän-
delser synes det icke riktigt att välja sådana
ämnen för den unga organismen under dess
vextperiod.
Noggranna studier af kaffets vidare verknin-
gar under eller på matsmältningsprocessen ha
emellertid tillskrifvit njutningen deraf ett in-
flytande som måste tagas med vid betraktandet
af dess betydelse som födoämne, ehuru dervid
icke är fråga om något direkt tillskott för bil-
dandet af blodmassan. Man tror sig nemligen
ha funnit att kaffe — liksom förmodligen är
fallet med alkohol — har den egenskapen att
fördröja förbrukningen af den organiska mas-
san, hvaraf åter skulle följa att den egentliga
födan förslår bättre och följaktligen mindre
qvantiteter deraf erfordras. Men efter min åsigt
skulle skadligheten af dess bruk i barnaåren
bestå just deri; ty. om denna heter det med
rätta att matsmältningen skall försiggå hastigt
och lätt, om organismen sednare skall: bli frisk
och stark, och för vinnande af detta resultat
blir det nödvändigt att gifva lättsmälta och
verkliga födoämnen, men icke sådana som för-
dröja matsmältningen. Verkan deraf blir na-
turligtvis ännu sämre, om de egentligen nä-
rande ämnena njutas i för ringa mävgd eller
äro så svårsmälta att den positiva näringsmäng-
den blir otillräcklig. Att under sådana för-
hållanden vätskeblandningen och de fasta de-
larne i organismen under uppvexningen blifva
abnorma är ganska förklarligt, och många barn,
som under sin första period visat en viss svamp-
aktig fetma, få sedan vidkännas de beklagliga
följderna af ett natuwvidrigt uppfödningssätt.
Det är derföre min öfvertygelse att mycket
skulle vinnas, men ingenting förloras genom
att helt och hållet utesluta kaffedrickning från
barnaårens njutningar.
En annan dryck. som på sednare tiden blif-
vit allt mera allmän är öl, isynnerhet det s. k.
bäjerska, hvilket jemte den genom jäsningen
) Dess7loftalare har liknat den vid köttsoppa.
) Detta minskas ännu mera genom det sätt
hvarpå kaffebönoraa vanligen brännas, nemligen i
öppna kärl och så hårdt att en god del af kaffets
beståndsdelar bortgå, under det en större mängd
Jol och empyreumatisk olja qvarstadnar.! Deraf
den bittra smaken.