språket. Jag var glad att få det, för här är
rysligt då man icke kan språket — förfärligt
svårt. Jag kan bara skära till. En kund kan
jag icke sköta. Han har en som har varit hos
honom i 7 år, som heter Pettersson och som
nu är i kompani med honom. — Men här går
icke skrädderiet såsom hemma. Iär är allting
kontant. Här sådes en lördag för 1398 dollars
kontant: kläder, kalsonger, löskragar, skjortor,
handskar, undertröjor m. m. Pet är bra såldt,
tror jag — nära 4,000 rdr.
Här är ganska besynnerligt. Här är ingen
herre och ingen dräng — alla lika. Här kom-
mer hvar och en och sjelf hemtar sina kläder
och betalar sina penningar och tager sina klä-
der och går. Man är you (ni) åt pre-
sidenten såväl som åt daglönare Här är ar-
betaren lika god som arbetsgifvaren, och säges
aldrig annat än you. Att här är ett obegrip-
ligt godt land, det är säkert, men ingen får
göra här som man gör i Sverge: gå och lata
sig. Man får arbeta. Här supes icke. Den
som det gör bhr ansedd som den största us-
ling. Ilade jag kunnat tala engelska, så
så skulle
jag ha fått en plats på 20 dollars i veckan,
men man kan icke lära det på mindre än 2 år.
(Brefskrifvaren torde hafva särdeles svårt att
lära sig språk; mången kan lära engelskan
hjelpligt på ett halft är, då han vistas bland
engelsmän.)
Jag betalar der jag är inackorderad och spa-
rar 6 dollars i veckan, förutom tvätt. Här är
mycket svenskar. Jag har redan ingått som
medlem i ett sällskap som kallar sig Svea.
Det kostade 2 dollars, men man har fritt till-
träde der hvar afton. Der fins svenska böcker
och tidningen Nya Dagligt Allehanda; och här
har man god tid, för man arbetar bara från kl.
7 på morgonen till kl. 6 på qvällen, aldrig
senare.