såningsrnaskin. Denna bör användas i olika
rigtningar för att hindra de förargliga ställen,
som i annat full lätteligen blifvit osådda. För-
delaktigast är att utså fröet under ett lugnt
väder med mildt regn, men maskinen kan då
icke användas utan alt skada höstsäden. Om
maskin icke användes, bör sådden helst verk-
ställas under regu.
Så snart marken bär en vält böra gräsfälten
bultas, hvarigenom löga stenar nedtryckas och
skörden i många hänseenden underlättas.
Morötter böra sås så tidigt som möjligt.
Fröet bör vara temligen utgrodt och sås tillika
med sand, med hvilken fröet under gronings-
tiden varit blandadt.
Sedermera företas i vanlig ordning den bruk-
liga sådden af ärter, vårsäd m. m. Omedel-
bart derefter utsås rotebaggs- och roffröet. Här-
vid användes ben och latrinspillning med syn-
nerlig fördel. Till rofvor eller andra rotvexter
till foder bör åtminstone så stort fält använ-
das, som kan gödslas med på gården samlad
latrinspillning, hvartill må läggas den kalk-
compost, som legat under lämmarne och mät-
tats med urin. Cirka 20 tunnor torde kunna
anses behöfliga till hvarje tunnland, om jorden
icke är i stark kraft. I allmänbet är bättre
alt till rofvor gödsla starkt och sköta väl det
som sås, än att ha stora fält illa gödslade och
skötta. Stark gödsel och god skötsel äro nöd-
vändiga för en god skörd. Af stor vigt är äf-
ven att välja lämplig såningstid. Ett nästan
oeftergifligt vilkor är att jorden vid sådden är
temligen fuktig. Om torr väderlek inträffar,
böra fälten beredas, d. v. s. djuparbetas och
jorden göras fin och ogräsfri, utan att drillas.
Då regn inträffar, bör sådden genast företas
och dervid hvarken folk eller dragare sparas,
så att sådden blir verkställd i det rätta ögon-
blicket. Det är nödvändigt att börja denna
odling i liten skala, emedan detkräfver stor
uppmärksamhet, skicklighet och påpasslighet för
att bli lönande. Valet af olika slag bör läm-
pas efter jordens beskaffenhet. För sandjorden
passar moroten och den hvita rofvan bäst, der-
efter den gula rofvan, sedan kålroten och hvit-
betan på den styfvare jorden. På styf lera är
rof-odlingen svår; der torde ärter och bönor
odlas med större fördel. Om rotfruktsodlingen
icke införes, blir gödning af oxar och kor tro-
ligen för dyr och landtmannen måste i sådant
fall afstå från de stora fördelar som gödning
och export af gödboskap till England erbjuda.
De kor, som kalfvat, böra erhålla riklig ut-
fodring. Det mjöl som användes, blir väl be-
taldt, om mjölken skötes väl. Landtmannen
klagar öfver penningbrist, men räknar ieke alla
ören som dagligen förloras genom en felaktig
skötsel af mjölk, genom dålig fodring m. m.
Att egna sin omsorg åt ladugården och dess
alster är för jordbrukarn en lika säker väg till
god utkomst, som det är säkert, att utan detta
jordbrukaren fortfarande kommer att lida af sam-
ma svårigheter som hittills.
Täckdikningen bör under dessa månader med
kraft bedrifvas. Någon liten del af egendomen
bör årligen täckdikas om tillgångarne icke med-
ge täckdikning i stor skala. Så mycket afträ-
dan bör dock täckdikas, som med egen arbets-
styrka kan medhinnas, och jordbrukaren må
ständigt hålla i minnet, att han aldrig af en
jord, som lider af bottensyra, kan påräkna sä-
ker ersättning för nedlagd möda och kostnad.
nn ta tie oc Utas a a ora sera SA BR — i s- MR asia RNE JR end nä NE