Utrikes-Nyheter.
England. De engelska tidningarne meddela nu
i sin helhet det hittills erhållna resultatet af un-
dersökningen rörande oroligheterna på Jamaica.
Denna redogörelse fyller icke mindre än 9 spalter
i Times. Man kan numera icke betvifla att åtgär-
derna varit olagliga och barbariska. Morning Ad-
vertiser yttrar i afseende härpå: Det är förfärliga
handlingar, hvilka skulle väcka fasa, om man be-
rättade, att de passerat på hvilken trakt af den
civiliserade verlden som helst. Folket måste be-
tagas af en dubbel känsla af harm, då det besin-
nar, att sådana råa grymheter begåtts ej allenast
utaf engelsmän, utan till och med under ledning
af personer i drottningens tjenst. Det är icke län-
gre något tvifvel underkastadt, att efter de oro-
ligheter, som föreföllo på hösten, efter deras full-
komliga förqväfvande, nur ordningen var fullkomligt
återställd, ett blodbadsystem i stor skala följts enligt
styrelsemyndigheternas befallningar. När kommis-
sionen slutat sina arbeten och alla handlingarne
befinna sig under parlamentets ögon, måste man
vänta sig ett fruktansvärdt utbrott af allmän harm.
Af kommissionens redogörglse finner man, att
det är bevisadt att dussintals qvinnor verkligen
på den ringaste misstanke blifvit piskade, att pi-
skorna blifvit förbättrade genom inflitande af
ståltråd samt att qvinnorna i allmänhet väl i me-
deltal sluppit med tolf slag, men att deremot män-
nen erhöllo 50 till 100. Bevisadt är vidare, att
soldatesken stuckit eld på och plundrat hus, pi-
skats invånarne, efter korta förhör skjutit aller
hängt dem samt öfverallt farit fram såsom vilddjur.
Afven hvita vittnen ha aflagt vigtiga vittnesmål,
hvilka innehålla berättelser, så att håren resa sig,
om de små truppafdelningarnes godtycke, grymhet
och råhet, och mycket har till en del blifvit er-
kändt af myndigheterna och de med dem sympa-
tiserande plantage-egarne.
Frankrike. Girardin erinrar kejsaren i sin nya
tidning Libertå., att han före sin tronbestigning
lofvat pressfrihet, församlings- och föreningsrätt
såsom ,väsendtllga vilkor för en representativ-
styrelse. Peyrat säger i Avenir: Sedan 66 år till-
baka ha alla våra författningar proklamerat press-
frihet, men alla regeringar ha fruktat den och
gjort dess förverkligande illusoriskt genom undan-
tagslagar och alla hade ansett sig för segrare.
Karl X undertecknade juli-ordonnanserna och dog
i landsflykt; juli-regeringen belade tidningarne med
två till trehundra års fängelse och en million i
böter, men orleanska dynastien gick under! Utan
tryckfrihet ha tjugu regeringar lidit skeppsbrott;
Ar hr Granier (som uppsatt adressen och för öf-
rigt skriftställare i kejserlig sold) så säker att icke
friheten skulle ha räddat dem? Kan han säga OSS
hvad värre som kunde hända dem? Kan hr Gra-
nier nämna någon enda af alla de regeringar och
partier, som blifvit bortsopade sedan 1789, som
vått under derför att den för mycket älskat frihe-
ten. Till och med den ultramontana Monde
frågar: Kunna vi vända om? Skall det förflutna
alltid vara det närvarandes ideal?
En Wiener-tidning slutar sin följetong med dessa
ord: Sluta då en gång den barnsliga striden om
judarnes emancipation! De äro baroner och rid-
dare, rika och mäktiga, och när ni behöfva pen-
ningar, kunna ni icke emancipera er ifrån dem.
Med edra åtgärder träffa ni:således blott de fattiga
judarne och detta är hvarken ädelt eller kristligt.
-.. Ni skulle icke en gång fått höra Afrikanskan
om ej judarne funnits. Vi mena ej Meyerbeer.
Men att de tre utmärkta sångerskor, som i Wien,
Berlin och Paris framställt denna rol, antingen
varit eller äro judinnor, torde gifva något att tänka