att ni, måhända värt lands störste vetenskaps-
man, icke förmår rädda henne?
— Huru vill ni att man skall kunna bota
en sjukdom, som icke finnes och dock dödar.
Vetenskapen är stum vid ett fall sådant som
detta...
— Således dör Debora, utan att ni kan för-
klara orsaken dertill?
— Ja, jag tillstår det... En enda omstän-
dighet skulls kunna göra mig allt klart...
— Hvilken då? ,
— Det skulle myeket roa mig att veta, hvilka
personer varit inne kos Debora under den sista
veckan.
— Ingen annan än hennes far, jag och mam-
sell Lucifer.
— I hvad egenskap vistas mamsell Lucifer
här i huset?
— Hon är, Deboras enda vän och omfattar
henne med den innerligaste tillgifvenhet. Hon
har också för någon tid sedan räddat hennes
lif med fara för sitt eget.
— Och Debora har inga fiender?
— Hon! Hvem skulle kunna hata henne,
stackars barn?
— Jag förutsåg att ni skulle svara mig så-
som ni gjort... Det enda förhållande, som
skulle kunnat förklara den sällsamma och hem-
lighet.fulla sjukdom, hvaraf Debora lider, vore
alt någon gifvit henne in ew slags gift, Ppres-
sadt ur vissa asiatiska växter, ett förfärligt gift,
hvars beståndsdelar, efter hvad jag tror, ingen
annan i hela Frankrike än jag känner till. Detta
gift angriper lifvet i sin källa, utan att skada
någon af de särskilda organerna. Den förgif-