Smånyheter. Qvinlig fintlighet. Till en välmående arrendatori Bro socken inkommo en morgon i förliden vecka två ohyggliga, trasiga karlar och begärde pockande att få mat och förfriskning. Hustrun, som ensam var hemma, blef ytterst förskräckt, men aktade sig noga att yttra något derom till de främmande. Inga närmare grannar funnos att kalla till hjelp, emedan gården ligger temligen enstaka; men snart besinnade hon sig och sade: jag ville gerna gifva er något, men jag är så orolig att husbonden skall komma, ty jag väntar honom och drängarne hvart ögonblick, och märker han att jag ger bort något, så är jag olycklig för honom. Men i alla fall: här har ni en sill och en kaka bröd hvar — men för all del skynda er bort, annars är jag alldeles olycklig, för jag hör dem redan komma. De obehagliga gästerna skyndade genast på dörren och aflägsnade sig med hastiga steg. Olyckshändelser 1 söndags. En gosse vid namn Emil Söderberg hade på eftermiddagen den olyckan, då han åkte kälkbacke i landtmäteribacken, att törna emot ett träd eller en af afvisarne derinvid, så att han fick en svår skada i hufvudet. Månne icke Stockholm skulle ha råd att för 1 rdr om dagen lega en gammal sjöman eller någon annan till att hålla denna mycket besökta och nyttiga kälkbana i ordning med sand omkring träden? — En svarfvarelärling, som på aftonen tog fri skjuts bakpå en hyrvagn, blef af en förbigående skrämd att häftigt hoppa af. Dervid rispade han ansigtet mot de uppstående jerntaggarne bakpå vagnen, så att han fick flera hål på ena sidan af ansigtet. Han måste föras till hr Dahlbergs fältskärsstuga vid Myntgatan för att få såren omsedda. — En stenhuggare, boende vid St. Paulsgatan, fuskade i söndags uti barberaryrket och slog upp ådern på en karl samt förband honom, men så illa att förbindningen gick upp och blodflödet åter började. Karlen, mycket utmattad af blodförlusten, fick hjelp på ofvannämnde fältskärsstuga.