t (EHN N — — SNR teet tt Hur man lefver i Schweiz. En norrlänning som vistas i kantonen Bern uti Schweiz för att lära sig bryggerihandteringen, skref den 1 februari derifrån ett bref, hvarur vi meddela några ganska intressanta skildringar af lefnadssättet i denna lyckliga fristat: Den första söndagsmiddag jag var med om i herr C—s familj tillgick så, att vi — der var främmande till middagen — placerade oss kring bordet, på hvilket anrättningarna snart voro placerade samt en väldig seidel surt, rödt vin för hvarje kuvert; öl drickes aldrig i bättre familjer vid bordet. Sedan vi något hvar ätit och druckit, blef en allmän uppståndelse från bordet, äfven jag gick med, men hvart bar det? jo, ut i den ypperliga trädgården, — det var i början af december — här skämtades, dracks mera af det sura vinet, hvilket måste vara läckert för schweizaren; så gick man åter in till bordet, nya rätter framsattes, seidlarne fylldes; jag tänkte att mitt bordsällskap allesammans till sist skulle blifva druckna, men att jag grundligt misstagit mig, fick jag efter slutad måltid erfara. Sedan vi nu för andra gången kommit i beröring med bordet och dess anrältningar, vinet må ej glömmas — och cen stund njutit af dessa, förnyades utflygten till trädgården samt bekantskapen med vinstopen derstädes. 2 å 3 timmar åtgingo, innan middagen var intagen. Vid bordet syntes damerna, nästan lika så ledigt som herrarne, tömma sina glasstop. Då nu ändtligen middagen var slutad, proponerades att gå ut och promenera i trakten; ack, hvad den är skön! — så skedde också, herrarne tände sina cigarrer. Då jag nu kommit uti strängt arbete, från hvilket man sällan, eller endast 5 timmar hvarje dygn får aflägsna sig, behöfver min kropp mycket af så väl mat som dryck; af det goda ölet dricker jag aldrig gerna öfver 3 och aldrig un