af en ond ande. Härom gå de vidunderligaste
och mest otroliga historier; det säkra är, att
hon efter en barnsäng ej varit frisk. Och hur
har det väl varit möjligt, kroppsligt eller and-
ligt sjuk, för henne att tilfriskna, då, så snart
historien yppades, cen sådan trafik började, att
hon ej fått en timmas lugn. Dit ha valfärdat
om hvarandra, enfaldiga, godtrogna, nyfikna;
och: mycket annat folk, för att se eller höra
något af det omtalta; och hvad de sett eller
sport, ha de minsann ej glömt oömtala. Hur
mycken sanning legat till grund för ryktena
lemna vi derhän, och fåfängt vore det att upp
repa en hundradel af de i svang gående histo-
rierna, som vanligtvis uppgjorts efter hvars och
ens lynne doch inbillning och förstorats i sin
ordning af åhörarne. — Ett bedröfligt tidens
tecken är det, att dylikt skall kunna spridas,
och ännu bedröfligare att det kan tros.
KR olycklig wng man, En ung
man inställde sig nyligen vid en af Londons
domstolar och begärde stämning på två systrar,
som djupt förolämpat honom. Käranden hade
gjort bekantskap med de båda flickorna på en
konsert och fått tillåtelse att besöka dem i
deras hem. En dag hade han varit på pro-
menad med den ena systern och då blifvit
hennes förklarade älskare, men få dagar deref-
ter mötte han sin älskarinna arm i arm med
en axnan ung man. Den förskjutne älskaren
gick då fram till henne och frågade hvad hon
menade med sitt handlingssätt och hvad hon
höll honom för. .
— Dig har jag till promenadkäpp, hade
flickan skrattande svarat.
— Hvad menade hon med det? frågade do-
maren.
— Jo, hon menade att hon hade mig till
förkläde, svarade käranden.
— Några dagar derefter fick jag ett par anor
nyma bref af otidigt innehåll, och som jag var
säker om att de kommo från henne, så beslöt
jag att söka upp henne i hemmet. På gatan
mötte jag emellertid de båda systrarne, som
genast började att slå mig med sina paraplyer,
så att hatten stukades och jag fick flera skrå-
mor i ansigtet. Om jag inte hade tagit till
flykten så hade de säkert tagit lifvet af mig.
Käranden visade nu flera stora skråmor ian-
sigtet och domstolen beslöt låta kalla på
de båda systrarne, sedan domaren förgäfves
sökt öfvertala den unge mannen att förlika sig
med sin älskarinna.