om allmänna bevillningen. Den enda punk
som dervid föranledde någon meningsskiljaktig
het var den, der utskottet föreslagit att en
skilda bankers filialkontor må påföras bevill.
ning å den ort, der de bedrifva sin rörelse
Häremot yttrade sig Forsbeck, anseende försla-
get orättvist, emedan filialkontorens räkenska:
per alltid visa en oproportionerlig vinst emot
hufvudkontoren, hvilka ensamma bestrida alla
omkostnader för rörelsen i dess helhet. För
bifall talade deremot Per Nilsson i Espö, Zo-
senberg, Aug. Andersson, Ola Jönsson m. fl.
Sven Hansson instämde med utskottet, men
tyckte ändå att Forsbeck hade rätt. — Denna
liksom öfriga punkter biföllos.
I fråga om stämpelpappersafgiften uppstod
en kort diskussion rörande dess borttagande
från karaktersfullkmakter. Nils Petterson hade
i utskottet fått den upplysning att staten icke
har någon inkomst deraf, emedan sådana full-
makter sällan lösas, och yrkade derför bifall.
Sv. Nilsson, Rosenberg m. fl. tyckte deremot
att den som är nog fåfäng att bära en högre
titel än hans yrke eller tjenst medför, gerna
må derför betala, enligt den allmänna regeln,
att den som vill ha ett nöje sjelf må betala
det. Genom votering beslöts med 50 röster
mot 36, att det gamla stadgandet om stäm-
pelafgift å karaktersfullmakter må qvarstå.
I betänkandet om metalliska kassan har bauko-
utskottet tillstyrkt bibehållande af föreskriften
om fullmäktiges skyldighet att tillhandahålla
allmänheten silfvermynt af alla valörer. Efter
en kort diskussion beslöt ståndet, med afslag
å utskottets hemställan, att nämnde stadgande
bör ur bankoreglementet utgå.
Lagutskottets afstyrkande å dödsstraffets su-
spension under tio år gaf en betydlig del af
ståndet ledamöter anledning att yttra sina tan-
kar, och främst bland des-a motionären Rosen-
berg, som påminde om huru ståndet vid förli-
den rissdag röstat för dödsstraffets totala af-.
Xaffande, och hoppades att ståndet nu skulle
a I samma riktning så långt motionen afsåg.
it denua endast begärt att under 10 år för-
söka inställa dödsstraffet, oerodde på vissheten
att det vore fruktlöst begära dess afskaffande så
kort efter nya strafflagens antagande.
Rundbeck ensam påyrkade dödsstraffets bibe-
hållande, icke för dess egen skuld, utan på
grund af ett motionärens yttrande förl. riksdag,
att nya strafflagen bildade en sammanhängande
kedja, hvari ingen länk kunde borttagas utan
skada för det hela, samt emedan vördnaden
för lagen skulle lida men af alltför snara för-
ändringar.
Ståndet beslöt emellertid att med afslag å
utskottets framställning antaga prof. Olivecro-
nas reservation, om användande under 10 år
af straffarbete på lifstid för alla brott som äro
belagda med dödsstraff.
Frågan om upprättande af förlikningskomi-
teer; som blifvit af utskottet afstyrkt, föranledde
också en långvarig diskussion. Uhr yrkade att
frågan måtte återremitteras, och i samma syft-
ning yttrade sig en mängd talare efter honom.
Bjerkander ansåg remiss onyttig, och att stån-
det heldre måtte fatta ett beslut och inbjuda
medstånden att derom förena sig. Jan Anders-
son och ännu en eller två ansågo förliknings-
komiteerna onödiga och yrkade bifall. Med
stor majoritet blef emellertid frågan återremit-
terad.
Några mindre vigtiga betänkanden godkändes
utan diskussion.
tr
P4
4
så