MMA Ma
ningen, hvilken af prof. Rydin kommer att un-
der enskilda föreläsningar tolkas.
Varning för från hustaken
fallande snö: och äisstycken.
Ett fruntimmer, som i lördags förmiddag pas-
serade Götgatan, träffades af ett från taket af ett
hus vid nämnde gata nedkastadt isstyckeihufvudet
så, atti hon förlorade sansningen och måste införas
på en fältskärsstuga i grannskapet. Lyckligtvis
lärer dock ingen svårare skada förorsakats.
Sökande till den efter komminister
Frunuck lediga komminister-beställningen i La-
dugårdslands församling voro i lördags vid fa-
talietidens utgång::kateketen CC. A. Leopold,
amannuensen, teol. kand. F. A. Lönner och v.
komminister I. Th. Ehrling.
Jernvägsbetänkandet förekom-
mer om onsdag hos stånden.
Skeppet Eos, kapten Lindström, på
resa från Gefle, sednast från Gotland, till Hart-
lepool med trälast, har den 25 febr. efter nittio
dagars resa, inkommit till Helsingör och deri-
från afseglat den 28.
Trägen vinner. Ridön, en ö, belä-
gen uti Mälaren, !4 mil från fasta landet, be-
bos af en underjägare, som vårdar dervarande
kronopark, !och några skeppare, som hyr vid
Ridö hofstalläng, samt någre andre personer.
— Dessa påstå, och drifva alltid den satsen,
att en öbo är aldrig stängd, hvilket de äfven
stundom bevisa med handling. Den 24 febr.
hölls auktion uti Öfver-Enhörna sockenstuga å
skogseffekter på Ridö kronopark. Underjäga-
ren skulle dervid vara närvarande, hvilket af
alla på fasta landet boende personer ansågs för
en omöjlighet, isynnerhet som sjön blifvit isbe-
lagd så att den hvarken bar cller brast; men
till allas förvåning anlände underjägaren, en
äldre, men ännu kraftfull man, åtföljd af 3:ne
skeppare, till auktionen. På fråga huru det
varit möjligt att komma öfver sjön berättade
de, att de först försökt broa sig fram med
bräder, men då de sågo att detta icke skulle
lyckas, hade de tagit eu ökstock och stående
uti denna, hade de efter 6 timmars arbete lyc-
kats med båtshakar bryta sig genom den !f4
mils långa isen till fasta landet.
Vaxholms fästning är ett åtmin-
stone under fredstid varaktigt bevis på vår
krigsförvaltnings oförmaga att rätt handhafva
de ofantliga summor, som egennyttiga eller
godtrogna stånd riksdag efter riksdag ålägga
folket att betalå. Nu ha betydliga anslag blif-
vit beviljade för att förbät anm fästningen. Det
är lärorikt att höra hvad derom sades på Rid-
darhuset i lördags 5 dagar sedan af den förste
svenska monitorens förste chef, kapten Lagerberg.
I ett svar till frih. Klinckowström yttrade han:
Då friherren, sjelf fortifikationsofticer, icke satt
sig emot statsutskottets tilistyrkan af stora sum-
mors användande på förstärkning al Waxholms
murar, så har friherren också gillat, att dessa sum-
mor dertill användas: men att förstärka Waxholms -
murar, är, enligt min förmening. en vansklig sak.
Då man hittilldags hört denna fästning nämnas, så
har det varit under fruktan, att dess murar icke
skulle tåla skjutning med egna kanoner. Jag irå-
gar nu, huru vill man förstärka dessa murar? Vill
man bepansra dem helt och hållet? Detta blir
dyrt, och troligen orka de ej bära denna tyngd.
Eller vill man bepansra en del af dem? Skall
denna del ligga vid foten, så begrafvas de der an-
lagda kanonerna, när de öfra stenmassorna ramla;
ty de oklädda delarna kunna icke bestå emot nu-
tidens artilleri. Bepansrar man ensamt öfre delen,
blir det ännu värre; tv då rasar den, när de lägre
liggande delarne sönderskjutas. Vill man måhän-
da förstärka Waxholms murar med sten? Tro mig,
sten är dålig materiel att sätta emot 15-tumskulor.
Då således, efter mitt förmenande, Waxholms nu-
varande murar icke kunna på förmånligt sätt för-
sträkas, och de måste uti sitt fall begrafva allt,
om lägges direkte under dem, så vill jag tro, att
armån skall finna sig belåten att ega ett vapen,
som, efter att vid Waxholms pass bakom stängsel-
linier m. m. dylikt hafva tillsammans med denna
fästning bjudit fienden spetsen. kan sjelft oskadadt
af dessa murars fall draga sig tillbaka och fort-
sätta striden vid andra pass.
En smula statistik. MA de 23 dy-
nastier, som sig emellan delat europas 45 mo-
narkier, är, som bekant, huset Bernadotte det
yngsta. Ingen annan regerande furstefamilj kan
i afseende på hög ålder mäta sig med den af
de flesta säkert föga kända obotritiska dyna-
stien Mecklenburg, som herrskar öfver de två
staterna Schwerin och Strelitz. Den räknar vis-