Article Image
hans mor, född Kall, aflidit. Han vistades i hemmet till sitt fjortonde år, då han fick kondition hos en minuthandlare i Ystad och var hos honom i 6 år, var sedan hos en spanmålshandlare i samma stad 1!s år, derefter 2 år i Malmö. Derifrån for han till Finland och fick anställning vid tändsticksfabriken i Björneborg, hvarefter han kom hit till Stockholm, der han uppehöll sig med att föra böcker ät några handlande. Genom annonser i tidningar fick han, efter elfva månaders vistande här, plats som bokhållare hos brukspatron de Mare, hos hvilken han var i 2 år, flyttade derifrån den 31 sistl. oktober och erhöll då 500 rdr vid afresan. Han uppehöll sig sedan 4 månader i Westervik och Gamleby, hvarest han skref så väl brefven som telegrammet och lade alltsammans i postlådan. Han anlände hit den 4 februari, tog in på hotel Rydberg, och den 6 satte han sin plan i verkställighet. Han skref då brefven till hrr Roth och Feron och afskickade dem med ett stadsbud vid namn Gustaf Nilsson. Han hade nemligen skrifvit till hr Åbjörnsson och anhållit om ett stadsbud i livre. Nilsson kom och var vid sina besök hos bemälde grosshandlare klädd i svarta kläder och med silfvergalon på mössan. Gjertz uppgaf, att han icke haft någon medbrottsling vid utförandet af sina bedrägerier och förfalskningar och att han sjelf skrifvit brefven till hrr Roth och Feåron, fastän med olika stijar. Namnet A. v. Bergen hade han fingerat, och brukspatron de Mares namn hade han efterhärmat genom att hålla papperet mot fönsterrutan. Han har af hela beloppet, som han lurat sig till, förskingrat 875 rdr, deraf, såsom han på en promemoria uppgifvit, för resa till Göteborg och 8 dagars vistande der 100 rdr; för resa till Lund, Ystad och Kristianstad samt 8 dagars uppehåll 100 rdr; resa från Skåne till Jönköping och ungefär 14 dagars vistande 100 rdr; för inköp af sjömanskläder, 1 kavaj, 2 par byxor, 2 ylleskjortor och 1 halsduk 100 rdr samt till diverse välgörande ändamål, till nödställda, hufvudsakligen genom insättningar i sparbanker åt fattiga barn, 425 rdr. Gjertz är liten till växten, har ett smalt ansigte och ser temligen menlös ut. Han begagnade förut mustascher och pipskägg, men rakade bort dessa i Göteborg och har sedan låtit hela skägget växa. I Göteborg klädde han sig i sjömansdrägt, i hvilken han öfverallt sedan uppträdt. Han har under resorna kallat sig John Arwidson. Målet förekommer ånyo i dag. Landsorten. Lön för 40-årig tjenst. Jungfru Anna Kristina Svensson hade uttagit stämning å framlidne rådmannen i Wenersborg C. G. Fridstedts arfvingar i påstående om ersättning för det hon tjenat hos rådman i Fridstedt i 40 års tid. Dessutom yrkade hon att, i betraktande af den långa tid hon innehaft nämnde tjenst, Fridstedtska arfvingarne måtte dömas skyldige att henne försörja till döddagar. Vid målets upprop inställde sig käranden personligen, biträdd i rättegången af kommissionären C. J. Aus6n. Svaranderne tillstädeskommo äfven genom befullmäktigadt ombud, fanjunkaren A. Olsson. På fråga huru stor lön käranden yrkade, svarade hon, att rådman Fridstedt Jofvat henne 100 rdr för hvarje år. Domaren frågade, om hon yrkade att utbekomma denna lön för de tio sista åren, hvarpå käranden svarade, att hon fordrade lön för mera än tio år. Svarande ombudet bestred kärandens yrkande och anhöll om tre veckors uppskof i målet. Käranden yrkade att få såsom vittnen afhörde handlanden P. E. Svedberg och bagare-åldermannen J. Sjöberg, hvilka intygade, den förre, att Svensson tjenstgjort hos Fridstedt som piga från år 1825 till år 1835 och sedermera hufvudsakligen biträdt honom i hushållet jemte hans skötsel och vård ända till hans död; dew sednare, att så långt vittnet kunde minnas tillbaka, hade Svensson tjenat hos Fridstedt och denna tjenst fortsatt ända till hans död. För att dels ingeniör Fridstedt skulle kunna med stämning anträffas, samt dels öfrige svarande komma i tillfälle att hufvudsakligt yttrande i målet afgifva, uppsköts målet till den 4 nästa juni, då parterne ånyo skulle sammanträda. En fiffig poliskarl. Från Engelholm skrifves den 26 fehbr.: Den förut omtalade sadelmakaregesällen Carl Aug. Beckman, som äfven kallat sig Bergström och är häktad för stöld i Simontorp, har åter i dag stått inför Bjäre häradsrätt, hvarvid förekom, att han sjelf skrifvit falska betyg samt att han misstänkes hafva stulit på Sannarps gård I nära Halmstad. Vittnet, stadsvaktmästaren Samu elsson från Helsingborg, berättade, att han natten efter det förstnämnda stölden var föröfvad fått teKG SR ENDE FOOTER

10 mars 1866, sida 3

Thumbnail