mande uttryck deri. Då hon öppnade sin lilla
förtjusande mun, syntes tvenne rader små tän-
der, liknande perlor. Hennes händer och föt-
ter utmärkte sig för sin ovanliga litenhet, och
hennes, växt var så smärt och smidig, att man
skulle ha kunnat taga henne för en dryad.
Förtjuserskan, som vi nu beskrifvit, var klädd
i en särdeles smakfull klädning af skiftande si-
dentyg.
ElMilitären, den s. k. grefven och herrn i liv-
reet tycktes vara unga. Munken, affärskarlen,
hofmästaren och borgaren hade deremot alla
hunnit öfver fyrtiotalet och de båda förstuämn-
de sågo till och med ut att vara mycket ålder-
stigna.
Huru kom det till att en ung och vacker flic-
ka, som efter allt utseende var af bättre familj
och undfått en vårdad uppfostran, befann sig i
sällskap med sju män af så olika sambhällsställ-
ningar, samt språkade, skrattade, sjöng och
drack med dem, utan att synas på minsta vis
generad? Huru förklara tillvaron af denna prakt-
fullt inredda våning och dessa läckra rätter i
ett gammalt förfallet hus vid den illa ansedda
Gindre-gatan?
BiPå dessa frågor skola vi snart få ett svar.
Då den åttonde gästen inträdde i festsalen,
helsades han af de församlade med glada till-
rop:
i God afton, grefve?
— Hur mår du, grefve?
— Det var tusan hvad du kommer sent,
grefve!
— Din skål, grefve!
E Så skreko alla med en mun: