mande uttryck deri. Då hon öppnade sin lilla förtjusande mun, syntes tvenne rader små tänder, liknande perlor. Hennes händer och fötter utmärkte sig för sin ovanliga litenhet, och hennes, växt var så smärt och smidig, att man skulle ha kunnat taga henne för en dryad. Förtjuserskan, som vi nu beskrifvit, var klädd i en särdeles smakfull klädning af skiftande sidentyg. ElMilitären, den s. k. grefven och herrn i livreet tycktes vara unga. Munken, affärskarlen, hofmästaren och borgaren hade deremot alla hunnit öfver fyrtiotalet och de båda förstuämnde sågo till och med ut att vara mycket ålderstigna. Huru kom det till att en ung och vacker flicka, som efter allt utseende var af bättre familj och undfått en vårdad uppfostran, befann sig i sällskap med sju män af så olika sambhällsställningar, samt språkade, skrattade, sjöng och drack med dem, utan att synas på minsta vis generad? Huru förklara tillvaron af denna praktfullt inredda våning och dessa läckra rätter i ett gammalt förfallet hus vid den illa ansedda Gindre-gatan? BiPå dessa frågor skola vi snart få ett svar. Då den åttonde gästen inträdde i festsalen, helsades han af de församlade med glada tillrop: i God afton, grefve? — Hur mår du, grefve? — Det var tusan hvad du kommer sent, grefve! — Din skål, grefve! E Så skreko alla med en mun: