Franska handelstraktaten
inför ständerna.
Förmiddagsplena i går.
Hos ridd. och adeln hunno endast fyra talare
att yttra sig under de fem timmar plenum vå-
rade, hvaraf synes att deras anföranden varit
allt annat än kortfattade. Kapten Ht. v. Kre-
ner, som först erhöll ordet, framställde ätskil-
liga tvifvelsmål rörande följderna af de i truk-
taten stadgade bränvinstullarne, men slutade
likväl med att tillstyrkt a obetingadt ia
Friherre OC. Raab, (icke frih. A. OC. Raab)
på Wärby) i alade så vidlyftigt som han plägar
skrifva om närimgslagstiftning, bank- och kredit-
väsen, fondsystem, utländska lån och gaf öfver-
hufvud en framställning af frihandelas och finans:
lagstiftningens resultater, med afseende på så
väl landet i allmänhet som dess serskilda nä-
ringsgrenar, ehuru med skäl torde kunna an-
märkas att talaren sysselsatte sig med en hop
saker, hvilka just icke tycktes ega något syn-
nerligt sammanhang med föreliggande fråga.
Tal. slutade med att yrka afslag.
PPriherre David v. Schultzenheim höll ett gan-
ska underhållande föredrag, flödande af para-
doxer och fyndiga ordvändningar, som framför-
des med stor liflighet och kraft. samt framkal-
lade än munterhet, än bifallsrop. Talaren sökte
visserligen ådagalägga att traktaten är grund-
lagsvidrig och förderflig för riket i allmänhet
och dess näringar isyunerhet, men kom dock
af politiska skäl till det resultat att traktaten
måste antagas, dock med bifogande af dei ut-
skottets hemställan innefattade klandrande yt-
trycken.
Frih. Gripenstedt erhöll derefter ordet och
upptog i ett, närmare två timmar fortfarande,
föredrag till besvarande såväl de anfall, som
blifvit gjorda på regeringens handelspolitik i
allmänhet, som mot traktaten och dess särskil-
da bestämmelser, Frih. Gripenstedt inledde
sitt försvar för sina åtgöranden i den vigtiga
frågan med en framställning af elementerna i
nationalekonomien, och upptog till slut äfven
sakens konstitutionella sida, och vederlade på
ett klart och ovädersägligt sätt allt hvad som
blifvit taladt emot grundlagsenligheten af rege-
ringens åtgöranden i detta ärende. Traktaten
hade blifvit ständerna förelagd endast af grann-
lagenhet; den hade satts i verket före ständer-
nas sammanträdande på ständernas egen begi-
ran; klockan var en qvart till fyra på eftermid-
dagen då friherre Gripenstedt slutade sitt ly-
sande anförande, hvarför ståndet åtskiljdes. Men
då innu icke mindre än aderton talare anmält
sig, skulle debatten fortsättas på aftonen.
Presteståndet hann, dock först framemot kl.
3 e. m., ufsluta frågan. Derunder uppträdde
en stor mängd talare, af hvilka dr Sandberg
prostarne Althar och Rabe, yttrade sig för af
slag. Biskop Annerstedts förslag om bifall fö
ett år omfattades af kyrkoh. fkelund, proster
Euren, domprosten Björling och doktor Falk
den sistnämnde uttryckligen just emedan dett:
förslag innebar ett afslag.
Bland dem som önskade traktatens godkän
nande med bibehållande af utskottets klandrand
mellanmeningar, uppträdde först dr Rundgren
och om samma åsigt förenade sig biskop Flens
burg och doktor Ljungdahl (med hvilken d:
