Äfventyraren.
Roman af förf, till ;Jean Vaubaron.
Första delen.
Rolf och Johanna.
(Forts. fr. föreg. AZ.)
Vid foten af klippan var en liten håla
bildad, derinne var allting torrt, och marken
betäckt af mjuk mossa. Jag lade mig ned,
och det dröjde icke länge, förrän jag, oak-
tadt alla ansträngningar att hålla mig vaken,
somnade utaf. Huru länge jag sof, vet jag
icke; nog af, när jag vaknade, började det re-
dan skymma. Jag hade nu fått hvila nog, men
hungern förorsakade mig olidliga qval; ty jag
hade icke förtärt något på hela dagen. Jag
kunde icke hoppas få mat och tak öfver hufvu-
det, förrän jag kommit fram till Tete-Foulques;
också fortsatte jag med brådskande steg min
vandring och följde dervid den gångstig, som
enligt vägvisarens utsago ledde till slottet.
Tvifvelsutan var tiden längre framskriden än
jag trodde, ty efter en halftimma blef det full-
komligt mörkt. Medan jag sålunda gick och
famlade, kom jag till ett ställe der vägen gre-
nade sig. Jag hade nu att välja på två vägar,
af hvilka den ena ledde åt höger och den an-
dra åt venster. Hvilkendera skulle jag taga?
Jag lät slumpen styra mina steg och följde den
venstra. Men slumpen var ogynnsam; ty sedan
jag gått ett stycke, kom jag fram till en oöf-