Utrikes-Nyheter. Tyskland. I närheten af Schönebeck i Preussen har man i dessa dagar vid der företagna borrningar påträffat ett saltlager på ett djup af nära 1100 fot under jordytan. England. Majoriteten inom kabinettet skall ha uttalat sig för en reformbill i inskränktare syftning än den af Russel tillämnade. Frankrike. Den s. k. gula boken har blifvit framlagd för lagstiftande kåren. Bland de handlingar som blifvit vexlade emellan Frankrike och Förenta Staterna rörande Mexiko, är isynnerhet den depesch anmärkningsvärd, som hr Drouyn de Lhuys den 9 januari aflåtit till franska sändebudet i Washington såsom svar på amerikanske statsministern Sewards depesch af den 16 december. Hela brefvexlingen visar tydligt, att stämningen är temligen retad, men att man dock beslutat sig för att icke vidare fordra unionens erkännande af kejsardömet Mexiko, utan vill gifva sig tillfreds och draga bort från Mexiko om Nordamerika förklarar sig vilja iakttaga sträng neutralitet mot Mexiko. I depeschen af den 9 januari söker man ådagalägga att Frankrike ej hyser några äregiriga planer och att det icke proklamerat kejsardömet i Mexiko, utan att blott ett sedan länge i landet befintligt parti begagnat Fransmännens dervaro för att genomdrifva sin plan att återskänka landet lugn och fred genom ett återvändande till den monarkiska styrelseformen. Ungefär samma förklaring fanns också i kejsarens trontal. Det enda nya är att Frankrike för framtiden vill nöja sig med att Nordamerika förhåller sig neutralt mot Mexiko. Vi skola alla, heter det, bemöda oss att, på samma gång vi värna våra intressen, träffa sådana Öfverenskommelser med kejsar Maximilian, som tillåta oss anse vår armts rol i Mexiko afslutad. Inom lagstiftande kåren föranledde granskningen af några regeringskandidaters fullmakter stor skandal. Man får at berättelsen derom ifven. ett begrepp om hur det går till vid utöfvandet af den fria valrätten i Frankrike. Det heter nemligen at kammaren efter att ha bekräftat hr Labarrures val skred till pröfning af direktörens för credit foncie i Yonnedepartementet fullmakt. Af 29,228 väljan de erhöll hr Fråmy 14,562 röster och hans riva Rampont-Lechin 12,513. Mot giltigheten af hr Fre mys val framställdes två skäl: dels en hop åtgär der som utöfvat otillbörligt inflytande på valet, dels omöjligheten att förena befattningen af direktö credit foncier med egenskapen af deputerad. Taf seende på det förra inkastet lemnar hr Rampont: protest åtskilliga intressanta upplysningar, som till en del voro af beskaffenhet att framkalla stor mun