Utrikes-Nyheter.
Tyskland. I närheten af Schönebeck i Preus-
sen har man i dessa dagar vid der företagna borr-
ningar påträffat ett saltlager på ett djup af nära
1100 fot under jordytan.
England. Majoriteten inom kabinettet skall ha
uttalat sig för en reformbill i inskränktare syftning
än den af Russel tillämnade.
Frankrike. Den s. k. gula boken har blifvit
framlagd för lagstiftande kåren. Bland de hand-
lingar som blifvit vexlade emellan Frankrike och
Förenta Staterna rörande Mexiko, är isynnerhet
den depesch anmärkningsvärd, som hr Drouyn de
Lhuys den 9 januari aflåtit till franska sändebu-
det i Washington såsom svar på amerikanske stats-
ministern Sewards depesch af den 16 december.
Hela brefvexlingen visar tydligt, att stämningen är
temligen retad, men att man dock beslutat sig för
att icke vidare fordra unionens erkännande af kej-
sardömet Mexiko, utan vill gifva sig tillfreds och
draga bort från Mexiko om Nordamerika förklarar
sig vilja iakttaga sträng neutralitet mot Mexiko.
I depeschen af den 9 januari söker man ådagalägga
att Frankrike ej hyser några äregiriga planer och
att det icke proklamerat kejsardömet i Mexiko,
utan att blott ett sedan länge i landet befintligt
parti begagnat Fransmännens dervaro för att ge-
nomdrifva sin plan att återskänka landet lugn och
fred genom ett återvändande till den monarkiska
styrelseformen. Ungefär samma förklaring fanns
också i kejsarens trontal. Det enda nya är att
Frankrike för framtiden vill nöja sig med att Nord-
amerika förhåller sig neutralt mot Mexiko. Vi
skola alla, heter det, bemöda oss att, på samma
gång vi värna våra intressen, träffa sådana Öfver-
enskommelser med kejsar Maximilian, som tillåta
oss anse vår armts rol i Mexiko afslutad.
Inom lagstiftande kåren föranledde granskningen
af några regeringskandidaters fullmakter stor skan-
dal. Man får at berättelsen derom ifven. ett be-
grepp om hur det går till vid utöfvandet af den
fria valrätten i Frankrike. Det heter nemligen at
kammaren efter att ha bekräftat hr Labarrures val
skred till pröfning af direktörens för credit foncie
i Yonnedepartementet fullmakt. Af 29,228 väljan
de erhöll hr Fråmy 14,562 röster och hans riva
Rampont-Lechin 12,513. Mot giltigheten af hr Fre
mys val framställdes två skäl: dels en hop åtgär
der som utöfvat otillbörligt inflytande på valet, dels
omöjligheten att förena befattningen af direktö
credit foncier med egenskapen af deputerad. Taf
seende på det förra inkastet lemnar hr Rampont:
protest åtskilliga intressanta upplysningar, som till
en del voro af beskaffenhet att framkalla stor mun