riket eger rum, än ock den högsta milttära och
den högsta civila myndighetens förening hos en
och samma person, synes mig påkalla särskild upp-
märksamhet på klagomål af den beskaffenhet, som
förevarande; och jag uppdrager derföre åt krigs-
fiskalsembetet att, med ledning af hvad jag här of-
van anfört, inför kungl. krigshofrätten lagligen till-
tala militärbefälhatvaren på Gotland, herr general-
majoren m. m. Gyllenram, samt, såväl för hvad jag
redan lagt honom till last, som för hvad vidare
under målets handläggning må kunna utredas vara
å hans sida feladt, ä hr generalmajoren yrka det
ansvar, hvartill lag och sakens beskaffenhet föran-
leda; och bör, efter det klaganden, infonteristen
Winter, blifvit hörd och tillfälle honom beredt att
närmare utveckla sitt ersättningsanspråk, samma
anspråk efter befogenhet understödja; egande krigs-
fiskalsembetet att, derest omständigheterna under
målets lopp sådant föranleda, jemväl i behörig ord-
ning anhängiggöra och utföra talan emot den eller
dem, som jemte hr generalmajoren kunna gjort sig
till ansvar i saken förfallne.
På grund af hvad hr justitie-ombudsmannen så-
lunda yttrat och förordnat har krigsfiskalen C.
Nordenfalk inför kungl. krigshofrätten tilltalat mi-
litärbefälhafvaren på Gotland, hr generalmajoren
m. m. H. G. Gyllenram för det han
dels underlåtit att inom den i 21 8i kungl. maj:ts
tjenstgöringsreglemente för armen stadgade tid, be-
fordra infanteristen vid Gotlands nationalbeväring
Fredrik Winter till straff för den fylleriförseelse,
hvarföre denne blifvit vid mönstring med Ting-
städe kompani den 8 maj förlidet år arresterad;
dels olagligen förfarit derutinnan, att Winter
blifvit för ifrågavarande förseelse af hr generalma-
Joren ådömd åtta dagars vaktarrest:
dels uraktlåtit att tillse beskaffenheten af den
arrestlokal, hvarest det Winter ådömda straffet
verkställts, så att ej mindre det otillbörliga försvå-
rande af Winters arreststraff, som honom tillskyn-
dats genom fönsterluckornas tillslutande kunnat af-
styras, än ock framtida bestraffningar i samma ar-
rest på ett mot laglig ordning stridande sätt före-
kommas;
Hvarförutan anmärkes, att hr generalmajorens
förklaring, rörande Winters uppgift, att denne un-
der arresttiden ej bekommit nödig föda, lemnar out-
redt, huruvida ej den besparing, Winter vid arrest-
tidens slut haft till godo, uppkommit genom tvång
och uraktlåtenhet, att de första arrestdagarne till-
handahålla Winter föda, på sätt denne sednare upp-
gifvit.
Dessa handlingar hafva nyligen varit Winter del-
gifne, och har Winter med anledning deraf till
kungl. krigshofrätten ingifvit sin förklaring, hvar-
uti förekommer, att Winter med största förvåning
erfarit, genom hr krigsfiskalens tillkännagifvande,
att generalmajoren Gyllenrams ofvananförda för-
klaring skulle hafva varit Winter tillhandahållen
för påminnelsers afgifvande, utan att han sig deraf
begagnat,, försäkrande Winter att han aldrig af-
vetat, att ett sådant tillfälle varit honom beredt,
än mindre blifvit delgifven någon dylik förklaring;
med stöd häraf tillåter Winter sig att nu först be-
möta några i hr generalmajorens förklaring före-
kommande uppgifter, helst han icke kunnat förut
derom sig utlåta; öfriga punkterna i samma för-
klaring anser Winter vara af hr justitie-ombuds-
mannen så med sanna förhållandet uppfattade och
utredde, att han icke har något vidare att dervid
tillägga;
att hr generalmajorens medgifvande af riktighe-
ten i den beskrifning å arrestlokalens beskaffen-
het, torde hafva dikterats af nödig försigtighet, på
det att denna punkt icke skulle blifva ytterligare
vidrörd, enär beskrifningen icke innehåller allt
hvad som kunnat vara att öfverklaga, såsom:
att i arrestrummet endast finnes en för alla ar-
restanterne gemensam brits och ett rankigt bord,
således icke en stol eller ens en bänk till sittplats,
att sängkläderna voro fulla af ohyra, samt att in-
gen luftvexling bereddes, hvarigenom, och då fyra
personer voro vid tillfället på en gång der arreste-
rade, den instängda luften måste blifva menlig för
helsan, helst det icke förunnades arrestanterne att
hemta frisk luft;
att hr generalmajorens invändning, att klagomål
aldrig förut försports öfver sjelfva arrestlokalen,
anses af Winter icke betyda mera än, att arrestan-
terne af värfvade årtillerikompaniet icke våga klaga
öfver arrestrummets olagliga beskaffenhet, af fruk-
tan för att godtycket då kan drabba dem i högre
grad; . ; :
att, då hr generalmajoren bestrider sanningsen-
ligheten af Winters uppgift, att han äfven hvad
kosthållet beträffar blifvit undanhållen sin lagliga