des för att uppfånga en blick af henne, vagnsrutorna krossades och under villervallan kom hennes hatt ut bland mängden, och inom några minuter var den sliten i små bitar, som hvar för sig betraktades som de dyrbaraste reliker. Såsnart bon kommit upp i sin bostad måste hon visa sig på balkongen, der hopen så godt som tvingade henne att qvarblifva under en och en half timmes tid. Hon kastade under tiden ned blommor och blad, som under jubel uppfångades af den larmande hopen, och först långt fram på natten tystnade folkmassan och gaf plats åt de olika sångafdelningar, som väntade på att få sjunga serenader för henne.