stor del afnött, lärer visa att den blifvit rest efter Is — i — — broder sin. Bredvid finnes en annan mindre; hvars inskrift ej all: kunnat tolkas. Man håller på att göra rev slenarne. Kapten Björkman har äfven i trakten funnnit märkliga fornlemningar. Man visade mig härondagen ett slags runda grundmurar med en grop i midten — det hela af 10-12 fots genomskärning. Sådana finnas på flera ställen, fastän skogbevuxna. Säkerligen skulle Sigtuna lemna många bidrag till -vår första högre odlings historia om man ville sätta den nu hitkomne rtiske forskaren i tillfälle att fortfara med sitt arbete. Ett och annat från Wisby. (Bref till Da ens Nyheter.) den 12 januari 1866. Då man blir förflyttad från ett år till ett annat, så tager man alltid med sig de bästa förhoppningar; och när hafva väl Sveas barn haft rätt att hoppas så mycket, som nu verkligen kan komma dem till del, då folket fått statens öden i sina egna händer. De många storartade titlarne och de af dem föranledande dryga kostnaderna böra väl derigenom komma att nedsättas. På vår lilla ö äro vi lyckliggjorde med både landshöfding och biskop, hvilka kanske äro ett par behöfliga storheter; men då man ej hör något afbrott i ärendenas gång inom dess: embetsverk, ehuru såväl landshöfdingen som biskopen nu och ofta äro frånvarande, så kunna vi ej annat än betvifla dessa drygt aflönade herrars nödvändighet. Mad särdeles glädje hör man nu folket i allmänhet yttra sig öfver den lyckliga utgången af representationsreformens förändring; någon festlig tillställning till firandet af den stora dagen i Sveriges historia har visserligen ej ännu förekommit, men tros dock komma, då konungen sanktionerat riksdagsförändringen. Under det att vi här vänta med otålighet på den för friheten och framåtskridandets sak mera intresserade redaktör Byströms tidning, hvaraf vi ännu ej sett annat än profnumret, erhöllo vi häromdagen AE 1 af Wisby-Posten, hvari förekommer en artikel, s)m ordar om den af kapten Du Rietz vid riksdagen väckta motionen om telegrafledning till våra landthamnar. Liflig kommunikation är vår tids lösen, och att Gotland skulle vinna mycket derpå bör man kinna antaga och kostnaderna derför, då man betänker huru de andra länen omhuldas, bör väl icke anses alltför betydliga. I början af förra året var det fråga om att här skulle bildas en enskildt bank, men som man ej vidare afhört densamma har troligen den stora idten fallit i glömskans flod. Dock betvifla vi ej, att det skulle vara för länet nyttigt om en sådan bank komme i stånd. Bland industriella företag här å orten, som förtjenar omnämnas, är ett bolags bildande för anläggande af ett stenhuggeri i stor skala. Som man vet är Gotlands sten-art särdeles egnad till trappor, orafvårdar, bord, m. m. Någon litlig afsättning har icke förut bemärkts, ehuru det funnits att tillgå af dessa stenarbeten; måtte det derföre lyckas bolaget att vinna all den uppmärksamhet, som detta förtjenar. Här är ännu hvad man kallar fattig mans vinter, blid luft och regniga dagar, som göra att handeln med landtmannaprodukter i staden är alldeles flau. Håller denna väderlek länge på, blir det ållt svårt för bonden att kunna skrapa ihop till den frukta12: skatten. Sistlidne söndag firade handtverksborgarne sin sedvanliga årshögtidsdag, hvilken i år framför de andra åren var ganska litet besökt. Med särdeles nöje såg man de högresta ,välkomsterna med sina vidhängande skyltar, påminnande om den gyldene skråtiden. Liksom då, voro de också nu fyllda med äkta godt öl, sådant som den tiden tillverkades och som nu blott sällan förekommer. Aftonen tillbringades i fröjd och gamman. Bland deltagarne märktes löjtnant C. Blomberg, som med ett gammalt svenskt handslag helsade de fordna kamraterna och vännerna; Löjtnant Blomberg, somvännu ej erhållit någon befattning, kommer troligen attivår iterresa till Amerika, der han har tillfälle att få en högre plats inom armåeen. i Sistlidne tisdag afled härstädes tullfiskalen och brottmälsnotarien grefve C. Hård efter ett långvavigt lidande. Han efterlemnar hustru ochen son, omkring ett par år gammal. Denne är den siste nu lefvande manlige ättlingen af den tappre generalen i Carl 12:tes armåe. Tjeljvar.