hvarför ock det au gäller för den danska hufvudstadens köpmän och industri-idkare att hafva ögonen öppna för detta och i tid vara betänkt på att stämma i bäcken innan det kommer i åen och handeln går tillfullo tillbaka. Härom pågår nu äfven i danska tidningar en liflig diskussion. Hr Henri Fölseh i Marseille, svensk och norsk vicekonsul, förestående generalkonsulatet efter fadrens död, har af bejen i Tunis blifvit utnämnd till offieer af Tunesiska Nichan I:tikhar-orden. Natiomalbeväpning och stående här. Från ÄArstads härad i Halland skrifves härom: Man kan icke skäligen begära, att det fattiga folket skall uppoffra sig för en eljest önskvärd sak — nationalbeväpningen — förrän den stående armeen blir inskränkt och besparingarne deraf anslagna till nationalbeväpningens befrämjande. Soldater och ryttare i gamla Sverige hafva det lika bra som flertalet af hemmansåboerna. För en fjorton dagars årlig tjenstgöring åtnjuta de, utom lönen, (som dock ej är så betydlig) en skattefri boställslägenhet, hvarå vanligen födas 4—98 fäkreatur, jemte fria boningsoch ladugårdshus, fri eldbrand och dragare af roten till jordbruket. Sådana krigsmanslägenheter finnas på hvarje 112 hemman. Om dessa indrogos och bortarrenderades 1 likhet med militieboställen i allmänhet, med undantag af ett och annat som kunde användas till korporalsboställen, så skulle deraf uppstå ganska betydliga summor för aflöning till nationalbeväringen. Bevakningsombyte eger i dag rum äå Långholmen, då en afdelning af Helsinge regemente blir dit förlagd. Jernviägsbanken vid Märsta lärer i förra veckan ånyo varit utsatt för ett ras eller förskjutning. Knutfest. Nordiska nationalföreningen hade efter sin sammankomst i lördagsafton i stora börssalen arrangerat en knutfest, till hvilken äfven bekanta till föreningens medlemmar hade tillträde, och som således var talvikt besökt. Salens fond var för tillfället särskildt rydd med flaggor och sköldar, de senare upptigande namnen på under det förflutna årets lopp med döden bortgångna framstående personer inom de nordiska länderna. Efter intagen måltid öppnades festens deklamatoriska afdelning af föreningens ordförande friherre A. O. Raab; magister Sohlman höll minnestalet öfver de aflidna; bland talarne uppträdde för öfrigt landshöfding Nordenfelt, expeditionssekreteraren Lovin, riksdagsfullmäktigen Per Nilsson i Espö, m. fl. — Sällskapet upplöstes först efter midnatt. B. E. Malmströms efterlemnade skrifter, hvilkas offentliggörande öfvertagits af C. F. Bergstedt, den aflidne skriftställarens vän och under en tid äfven litteräre medarbetare, lära, enligt P. T., komma att utgifvas på Lindhska firmans förlag i Orcbro. Första bandet af dessa skrifter säges skola omfatta Malmströms Föreläsningar öfver svenska litteraturen, i hvilka företrädesvis den s. k. frihetstidens litterära sträfvanden och segervinningar framträda i ett fullständigare och klarare ljus, än hittills varit fallet. Bland minnen af Fredrika Bremer från Skåne under hennes senare lefnadstid kan räknas hennes vistande i Ielsingborg under sommaren 1864, då hon jemte brunusdrickning i Helsan begagnade stadens saltsjöbad. Hon hade då åldrats myeket och helsotillståndet syntes ej vara särdeles godt, framförallt kunde man af den svaga rösten märka att bröstet var något lidande. Men den ädla och snillrika qvinnans själskrafter syntes dock vara oföorminskade. Förf. till dessa rader (GG Malmö Hand.o. Sjöf.-Tidu.) var ej sällan hennes sällskap under morgonpromenaden i Helsan, hvarunder hon på sitt vanliga kända och fina sätt utvecklade en och annan af hennes lika fria som rent menskliga åsigter om hvarjehanda politiska eller sociala frågor, älvensom i saker af mer allmän och genomgripande art, om Gud, menskligheten och naturen. Framförallt hvilade hennes tankar vid Amerika, framtidens land, som hon kallade det, och om NE JU I FaR