Utdrag af ett bref,
dateradt I början af november 1865, från en
svensk, bosatt i staden C. i det inre af Bra-
silien.
Ett förslag af högsta vigt för Brasilien, är
det om sydstats-rebellernas emigration hit. De
hafva utnämnt en kommission, hvilken redan
hit anländt, för att undersöka landet samt göra
de för cemigranternas emottagande nödiga för-
beredelserna. En af deras fordna generaler är
kommissionens chef och hvad han berättat mig,
är hufvudsakligen följande: Minst 200,000 fa-
miljer från de nordamerikanska sydstaterna ön-
ska utvandra till Brasilien och af dessa cirka
70,000 familjer till provinsen 8. P. Generalen
anser det sannolikt, att de komma att bosätta
sig 30 legvas) mera in i landet, hvilket af-
stånd från C. dock kommer att förminskas med
12 legvas genom en ny väg, som han tänker
bygga. På min fråga, om de tänkte arbeta
med fria armar eller med slafvar, svarade gene-
ralen, att brändt barn skyr eldex samt pre-
senterade mig med detsamma för en honom
åtföljande bomullsplantör, som genom kriget
för slafvarnes befrielse förlorat halfannan mil-
lion af sin 2 millioner dollars stora förmögen-
het. Amerikanarne komma att medföra alla
möjliga slags maskiner (till och med bonings-
hus), hvilka komma att utföra en dryg del af
arbetet både bättre och vida billigare än det
ofantligt dyra slafarbetet kan åstadkomma. Ett
plantage med 100 slafvar arbetar med 200,000
milreis) kapital, förutom jordens och inven-
tariernas värde. Räntan efter 12 procent) å
detta ofantliga kapital tillika med foder åt 100
slafvar — om kläder talar jag ej, då sådana
för dem äro en okänd lyx! — utgör ett gan-
ska vackert kapital pr år, hvilket ytterligare
på ett förskräckligt sätt ökas genom den bland
negrerna rådande stora dödligheten, för att ej
tala om rymningar m. m. d. Jag tviflar dock
mycket på, med all aktning för de medförda
maskinerna, att det för amerikanarne blir möj-
ligt, att arbeta utan slafvar. Sydstats-aristo-
kraterna äro vana vid ett beqvämt lif med en
cigarr i mun och en tidning i hand, och bland
dem har arbetets adel ännu ej vunnit bur-
skap, såsom fallet är hos amerikanska nord-
staterna, hvilka i detta, likasom i mycket an-
nat, skilja sig ifrån de europeiska nordstaterna.
Generalen försäkrar dock, att icke allenast de,
som hafva någon förmögenhet, utan äfven alla
utfattiga bland de fordna rebellerna, önska att
utvandra och på inga vilkor vilja underkasta
sig den förb— Johnsons, regemente. Dessa
fattiga skola bilda ett tillräckligt antal fria ar-
betare och genom sitt billiga arbete göra hvarje
täflan omöjlig för de brasilianska slafherrarne.
För öfrigt gisslade gencralen på det blodigaste
brasilianarnes sätt att bruka sin jord, ett sy-
stem ärfdt af ädla suggor (sie!) och vördade
fäder,, och hvilket ger dem en afkastning, ej
tredjedelen så stor som den kunde och borde
) 1 legvas omkring en half svensk mil.
) Omkring 400,000 rdr rmt.
) Så hög är den, och än högre i Brasilien.